Alla vet väl vad Svenska kommittén mot antisemitism jobbar med (eller snarare mot)? Ja just det, mot yttringar av fientlighet gentemot judar som grupp. När vi överhuvudtaget talar om antisemitism så är vi nog för det mesta överens om vad det är vi talar om. Vi talar inte om fientlighet mot alla som tillhör den semitiska språkgruppen - vi talar om fientlighet mot judar. Som grupp. Vi vet att den mest extrema formen av antisemitism - den som företräddes av Hitler och Tredje rikets utrotningspolitik - exklusivt riktade sig mot judar. Förvisso var det inte bara judar som Tredje riket ansträngde sig för att förinta. Deras industriella folkmord omfattade också romer. Men vi vet att det inte är fientlighet mot romer den som talar om antisemitism avser. Fientlighet mot romer kallas antiziganism och omfattar ett föreställningskomplex som skiljer sig från det föreställningskomplex som åtföljer fientligheten mot judar. Detta sistnämnda - som bland annat handlar om att det hatade objektet ses som en girigbuk, som maktfullkomlig, som översexuell, lojal endast mot den egna klanen och dess dolda agenda mm - gäller inte för övriga medlemmar av de folkgrupper som talar det vi kallar semitiska språk; det gäller judar och enbart judar. Att ett försök att ge hatet mot judar en vetenskaplig grund genom uppfinnandet av en "semitisk" ras som skulle stå i ett slags antitetiskt förhållande till den "ariska" nu givit oss beteckningen "antisemitism" för fientlighet mot judar, ja det är väl att beklaga men det förändrar inte det faktum att det är, återigen, just fientlighet mot judar som grupp som avses med ordet.
Ändå finns det en utbredd ryggmärgsreaktion som gör att när det talas om antisemitism inom arabvärlden så kommer påståendet "Araber kan väl inte vara antisemiter - de är ju själva semiter!" som ett brev på posten. Varför? Ibland kan det handla om den gamla vanliga oviljan att diskutera antisemitism - genom att istället fokusera på semantik eller genom att göra en annan grupp än den som avses till den förfördelade parten undgås i själva verket ämnet. Vad anledningen än är så gör reaktionen att diskussionen fastnar vid semantik.
Alltså: om någon säger "Antisemitismen ökar i Frankrike" så reagerar vi inte med att föreställa oss en ökande fientlighet som riktar sig mot araber, judar och etiopier. Detta är inte vad som avses, och vi vet vad som avses. Men om någon säger "Antisemitismen ökar inom arabvärlden", ja då reagerar alltså vissa av oss med förnekelse. Och ordet används plötsligt på ett helt annat sätt. Det är högst egendomligt.
Låt mig avsluta med att citera ur Svenska kommittén mot antisemitisms hemsida:
Termen antisemitism är en produkt av 1800-talets sammanblandning av språkgrupper (semitiska språk) och rasliga och etniska klassificeringar. Den dåtida rasforskningen hade utifrån språkvetenskapens klassificeringar lanserat idén om en ”semitisk ras”. Den rasistiska judefientliga rörelsen knöt an till detta och menade sig bekämpa en förment ”semitism”, med vilket avsågs den föregivna judiska ”rasen” och dess påstått biologiskt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt nedbrytande verksamhet och konspiratoriska planer på herrvälde över den föregivna ”ariska rasen”.
Ordet antisemitism vann snabbt acceptans i breda kretsar, även bland dem som motsatte sig den antijudiska propagandan. Det används fortfarande i dag, både inom forskning och i dagligt tal, som beteckning på judefientlighet. Försök att lansera alternativa beteckningar har hittills inte fått större genomslag. När man använder ordet antisemitism är det dock viktigt att vara medveten om att det är missledande: antisemitism är en nonsensterm i den meningen att det inte finns och aldrig har funnits någon ”semitism” i förhållande till vilken man kan vara ”anti”. Antisemitism betyder och har alltid endast betytt fördomar och fientlighet mot judar. Det har inte och har aldrig haft med fientlighet mot individer och grupper som talar semitiska språk att göra. Således är det även fullt möjligt för individer som talar semitiska språk att hysa antisemitiska uppfattningar.
(Detta skrivet med anledning av denna bloggpost och diskussionen i kommentarsfältet till den.)