Lisa Bjurwald har skrivit flera läsvärda ledarartiklar i DN på sistone. Idag om assimileringstankens återkomst, häromdagen om ryskt homohat och häromveckan om prata-om-det-kampanjen (där jag i och för sig ställer mig skeptisk till talet om uråldriga instinkter men helhjärtat instämmer i själva resonemangskärnan).
fredag, januari 14, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Är du inte det minsta bekymrad över att Lisa Bjurwalds påhopp, på den briljande Andreas Johansson Heinö, indikerar att hennes analytiska förmåga är precis vad man kan vänta av en 32-åring som hävdar "15 years of journalistic experience"?
Problemet sammanfattas väl i två korta citat här:
http://apelsineld.blogspot.com/2011/01/assimilering.html
Men det undre är liksom inget citat.
Det Bjurwald säger är inte att J H explicit förespråkar assimilering, utan att han verkar för att göra begreppet mer rumsrent. Och det gör han ju.
Sen finns det en hel del mer man kan säga om rapporten, och det är sant att Bjurwalds ledare är väl polemiskt tillskruvad. Men jag planerar återkomma till det i ett längre, senare inlägg.
Du har rätt. Det var inget citat. Klumpigt av mig.
Vad menas med att göra ett begrepp mer rumsrent? AJH förespråkar en tydligare debatt, där man använder de termer som bäst motsvarar de begrepp man menar.
Den som förespråkar något, som de facto är assimilering, ska inte kalla det för integration, bara för att det senare låter bättre, d.v.s. för att det är en mindre laddad term.
Så länge det är *användningen* av en term AJH förespråkar och inte tillämpning av motsvarande begrepp, förstår jag inte vad problemet är.
Jag måste väl kunna kalla en nazist för en nazist, utan att bli beskylld för att förespråka tredje rikets återkomst?
Absolut. Men i det här fallet finns samtidigt inget avståndstagande gentemot begreppet. J H tycks inte explicit förespråka assimilering. Däremot skildrar han ex olika länder med olika positiv/negativ laddning, och det mest positiva exemplet är USA - ett land han menar också står för assimilering. Han söker uppenbarligen göra begreppet mindre belastat. Och det kan man ha olika åsikter om. Bjurwald menar att han är nere på en hal slänt och glider. Jag tycker också det är problematiskt att plocka fram det begreppet när vi är inne i en utveckling där föreställningen om integration, där det finns en slags ömsesidighet i relationen majoritet/minoritet vad gäller "anpassning", mer och mer håller på att ersättas av ensidiga krav.
Men, för att förtydliga ifall det skulle behövas, rasistisk tycker jag inte rapporten är.
Jag är helt för integrering. Har själv integrerats två gånger. Men assimilering är väl upp till var och en?
Gillar inte personligen ordet "rumsren". Låter som en hund som har slutat göra på mattan. Godtagbar är väl ett bra ord som vi kan acceptera?:-))
EL
"assimilering är väl upp till var och en?"
Precis. Det är när det blir ett tvång som problem uppstår,
& du har faktiskt helt rätt om ordet "rumsren", när jag tänker efter :)
Skicka en kommentar