Konsten att läsa, punkt

Mitt inhopp i Expressendebatten om Hirsi Ali och islamofobin har försorsakat en del förvirrade responser från Axessfalangens sida. Det var väl i och för sig förväntat att det tanklösa men helt logikbefriade påståendet att jag skulle ha hävdat ”att kritik mot islam och islamism är liktydig med antisemitism och rasism” skulle komma. Men rent häpnadsväckande blir det när Jonathan Leman påpekar att detta inte är vad som står i min text - och får som svar att

Jonathan Leman ifrågasätter på sin blogg mitt påstående om att hans kollega Charlotte Wiberg hävdar ”att kritik mot islam och islamism är liktydig med antisemitism och rasism”. Med tanke på att Lehman själv beskriver Wibergs artikel i Expressen (där hon kritiserar mig och Anna Ekström) som att den handlar om ”strukturella likheter mellan antisemitism och islamofobi”, kan det kanske vara lite svårt att förstå vad det är som Leman menar att jag har missuppfattat hos Wiberg. 

Det känns lätt surrealistiskt att behöva förklara detta för en chefredaktör som gillar att sätta sig i centrum för landets intellektuella debatt. Men, Johan Lundberg, att säga att det finns likheter mellan a och b är inte att säga att a är liktydigt med b. Är det svårt att förstå? I så fall kan jag bara rekommendera en grundkurs i logik.
Och för övrigt, en grundkurs i allmän texttolkning, och varför inte en i allmän argumentationslogik när du ändå är igång kanske också skulle vara på sin plats? 
Gång efter annan anklagar du, Johan Lundberg, Hirsi Alis kritiker för att inte med citat kunna belägga "att Hirsi Ali ansluter sig till islamofoba, nationalistiskt rasistiska och högerextremistiska tendenser i Europa". Nå, till skillnad från Lundberg tycker jag det är viktigt med nyanser och jag undrar om någon verkligen hävdat att Hirsi Ali ansluter sig till högerextremistiska tendenser. Däremot står det helt klart att hon lägger sig i dessas närhet och att hon ger näring åt en islamofobisk trend i Europa. Anledningen till att ingen i debatten citerar ur hennes artikel från i december förra året är att hela texten genomsyras av 1) en oförmåga att skilja mellan islam och islamism, 2) ett underförstått perspektiv att de muslimska minoriteterna utgör ett reelllt samhällsproblem i Europa (vilket bara den verklighetsfrämmande "eliten" inte förstår) och dessutom 3) en tickande bomb, så snabbt som den växer och så som horderna väller in här över gränserna. Vill du tvunget ha citat, Lundberg, så är här några:

Den schweiziska folkomröstning som bannlyste byggandet av minareter har skapat debatt i hela världen. Jag tolkar den på två sätt.
För det första som ett nej till politisk islam, inte till muslimer. I den meningen var det en röst för tolerans och integration, företeelser som politisk islam tillbakavisar.
(Anmärkning: redan här, i inledningen till artikeln, deklarerar alltså Hirsi Ali att hon ser en diskriminerande åtgärd mot en hel religion som "en röst för tolerans".)

Politiska idéer har symboler: ett hakkors, hammaren och skäran, en minaret, en halvmåne med stjärna i mitten (vanligtvis högst upp på minareten) – alla står för en kollektiv politisk ideologi där en grupp är överlägsen alla andra.

(Anmärkning: återigen - Hirsi Ali ser hela religionen som en förkastlig, odemokratisk politisk ideologi)

Vad européerna får reda på om islam när de ser närmare på saken är att det är mer än bara en religion. 
(Som sagt....)

Ja sådär kan man fortsätta ett bra tag. 
Men varför skulle man? Det är för varmt. För varmt också för att jag ska finna någon ork och känsla av meningsfullhet i att bemöta Anna Ekströms märkliga insnöande på Benz bruk av ordet "hysteri" i sin text. Men Anna, såhär i alla fall: det är inte jag som är författaren. Jag kan inte inse varför jag ska stå till svars för Benz varje ordval. Särskilt inte när det handlar om något som är perifert för den poäng jag ville föra fram. 
Så mycket kan jag i alla fall säga, att för mig personligen är "hysteri" något vi kan drabbas av lite till mans och inte bara till kvinns. Jag ser det som, för att använda dina egna ord "en allmänmänsklig tendens som vi /..../ behöver vara vaksamma inför, även hos oss själva".


Uppdat.: Den här intervjun med Hirsi Ali från 2007 är också intressant i sammanhanget.