Jag älskar omslagsbilden till Patti Smiths album Easter. Idag har bilden på den linneklädda och uppenbart behålösa Smith en helt annan laddning än vad den hade då skivan kom 1978 - och det som skapar laddningen är förstås inte så mycket behålösheten som det faktum att hon flashar sin håriga armhåla mot betraktarens öga som vore det en medveten provokation.
Hur många kvinnor vågar sig på att låta exponera sin kroppsbehåring på detta sätt idag? Hur många vågar ha synlig kroppsbehåring överhuvudtaget - utanför den pornografiska subscen som riktar sig till män med särskilt intresse för hår? Hur många, utom de som är villiga eller redan vana vid att betraktas som kommunistfeministsuggehäxor, vågar förresten vara behålösa? Jag vet att det inte är alla kvinnors innersta önskan att låta bli allt vad hårborttagningsmetoder och behåar heter. Men jag tror mig också veta att inte så få kvinnor styrs mer av panik inför möjligheten att de skulle kunna framstå som äckliga och omöjliga än av faktiska personliga preferenser.
Smith fortsätter för övrigt att vara hårig på ett olämpligt sätt än i denna dag. I dokumentären Dream of Life syns det tydligt att hon förvärvat ett av klimakteriehaggornas mest hatade attribut: den lilla mustaschen. Och att hon inte verkar vara intressad av att till varje pris försöka dölja den.
Hon har säkert alltid struntat i det där med bikinilinje också.
onsdag, juli 01, 2009
Hon har hår
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
8 kommentarer:
Jag vill gärna tycka att det är naturligt och snyggt, rebelliskt och feministiskt men allt jag tänker är: jag vill introducera henne för Veet varmvax.
Men intressant ämne.
:)
Paminner mig om nar Sophia Loren var i Sverige for mycket lange sen och fick kritik for den buske hon visade nar hon lyfte upp armen infor fotograferna. Hariga ben, stran som spretar ut fran baddrakten, any takers?:-))BH-los, nej tack! Newtons lag galler aven dar.
EL
Åh, intressant! Kände jag inte till, heja Sophia! När var detta på ett ungefär, minns du?
I mitten pa 50-talet:-)) Det var da ungefar som bystdrottningarna blev pa modet. Gina och Sophia i Italien, Brigitte Bardot i Frankrike. Alla 3 hangde pa min vagg tillsammans med min stora idol, Audrey Hepburn, som var platt som en pannkaka:-)
EL
Ja, okej.
Själv har jag växt upp lite senare. Under en tid när det helt enkelt inte fanns nån hårlöshets- & behåhysteri. Jag tror att hela grejen är lite förvirrande för många i min generation.
Hår är hår, liksom. För mig är det ett konstigt fenomen som spritt sig de senaste 15-20 åren.
Kanske är jag för gammal? På 80-talet var det nästan bara tjejerna som varit utbytesstudenter i USA som prompt skulle raka bort alla hårstrån och alltid hade bh, vi andra vanliga dödliga kunde ha hår lite här och var utan att någon direkt höjde på de oplockade ögonbrynen. |:-D
(Eller så var jag totalt omedveten om sånt, då?)
Ja men ungefär så är det för mig också, i alla fall så har jag upplevt tillräckligt många år utan hårborttagningshysteri för att jag ska veta att hela grejen enbart är ett inlärt beteende. Och det är väl en rätt bra kunskap att ha, iofs.
Skicka en kommentar