År 2008 var kanske mer än något annat de ödesdigra bokstavsförkortningarnas år. FRA, IPRED1, IPRED2, ACTA, PNR.... Vi kan inte detta år luta oss tillbaka och försöka glömma bort alla dessa odemokratiska och integritetskränkande politisk-juridiska hydror – tvärtom måste vi i än högre grad försöka sätta oss in i vad de handlar om.
Efter elfte september-dådet och upprättandet av USA:s Department of Homeland Security har säkerhetstänkandet blivit ett hot mot demokratin också utanför USA. Inom EU utkristalliserar sig detta i form av ständigt nya direktiv med det ena vansinniga förslaget efter det andra. Det handlar om allt från idén att i stora databanker spara uppgifter om enskilda individers resande i tretton års tid (PNR) till det antagna direktiv som säger att SMS, telefonidata och uppgifter om IP-adresser ska sparas i upp till två år (Datalagringsdirektivet). Vi har att göra med en utveckling som drivs av å ena sidan (vad jag förstått) direkta påtryckningar från amerikanskt håll och å andra sidan Följa John-mekanismer – men framför allt, naturligtvis, av terrorattacker och skräcken för dylika. Parallellt härmed har ett nytt politikområde växt fram, IT-politik, där den individuella friheten och rätten att ta del av den interaktiva nätteknologin står på spel. Även på detta område är det som händer inom EU av central betydelse.
När vänsterpartiets Eva-Britt Svensson i höstas på egen hand lyckades förmå parlamentet att säga nej till ett förslag om att låta internetleverantörer stänga av enskilda individer från nätet visades vikten av att vi skickar rätt personer till Bryssel i vårens EU-val. Den individuella parlamentsledamoten kan, faktiskt, göra skillnad. Även för den som vill att Sverige lämnar EU finns det all anledning att rösta och att följa EU-valet med intresse. Att noga höra sig för om hur kandidaterna ställer sig till den utveckling bokstavsförkortningarna beskriver. Hur de kandidater som redan sitter i Bryssel konkret agerat under sin mandatperiod.
Möjligen sker det ett politiskt trendbrott med återverkningar till Europa i och med att Barack Obama tar över tyglarna i USA, men vi kan inte räkna med det och egentligen finns det (utöver löftet om att stänga Guantanamolägret) inte mycket som entydigt pekar på den saken. Naturligtvis finns det också andra politikområden som är viktiga. Miljöfrågorna, till exempel. Och det betyder bara att det finns än större anledning att engagera sig i valet till EU-parlamentet den sjunde juni i år.
lördag, januari 17, 2009
Dags att börja tänka på EU-valet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Word up! Gäller att hålla stenkoll på dessa frågor framöver.
Ja, och jag känner intensivt hur jobbigt det är med alla snåriga brysseltexter osv...
Ja, man har ju fullt upp att bevaka det lilla i ens omgivning :)
Skicka en kommentar