Birger Schlaug vill i Svenskan idag blåsa startskottet för ett nytt parti, ett som ska erbjuda ett reellt alternativ till "det allt mer vulgära konsumtions- och tillväxtsamhället". Mein Gott Birger, tala om dålig tajmning. På ett sätt kan jag ha respekt för din idealism, och själva idén med nya partier inom det som är icke-borgerligheten är som jag ser det inte fel (även om jag för min del då vill se ett frihetligt vänsterparti). Men den absoluta prioriteten just nu måste vara att få bort den katastrofala regeringen. Och det förbund för detta som nu slutits inom oppositionen är ur denna aspekt enbart att välkomna. Det handlar idag inte (enbart) om att ifrågasätta idén om att den stora medelklassen ska konsumera sig ut ur krisen, det handlar faktiskt också om en ständigt växande mängd människor som inte alls befinner sig inom den vulgära, fetnande konsumentgrupp Schlaug beskriver. Människor som bor illa eller inte alls, som tjänar lite eller inte alls, som är sjuka och tvingas slåss mot myndigheters snålhet och byråkratiska väderkvarnar. Ja, det är fortfarande värt att påminna om det: erst kommt das Fressen.... Och vi som inte gillar högerregimen gör klokt i att inte göra något som splittrar upp den opposition som idag verkar kunna samsas hyfsat.
-----------------------------
Dagens bör-ej-missas: Hynek Pallas om historiebild på film i Polen vs Tjeckien.
-----------------------------
...och till slut: Alter ego R.I.P...
torsdag, december 11, 2008
Sitt still i båten Birger
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
8 kommentarer:
Jag vill också ha bort den borgerliga regeringen, men inte till priset av en avstannad ideologisk debatt och där "förändring" stavas kissnödigt feg triangulering in i mesmittengeggan där det just nu ärligt talat inte gör skillnad om det är moderaterna light eller högersossar som styr. Jag tror, till skillnad från många andra, att vänsterblocket skulle vinna på att bli lite mer ideologiskt modiga, och det Schlaug skriver är lite på den linjen. Så, kort sagt, jag lever hellre upprörd och förbannad en mandatperiod till med mittenströmlinjeformade borgare än att jag ser vänstens förlora sin själ. Och ja, jag vill också VERKLIGEN ha ett frihetligt vänsteralternativ. Det går att vara frihetlig socialist.
Ja, jag håller med om att vänsterblocket skulle vinna på att vara modigare. Jag är också trött på mittentraskandet. Men jag tror absolut inte att en utbrytning ur blocket i detta läge skulle få annat än en försvagande splittring till följd.
...och som ps: för många är problemet inte bara att de blir upprörda och förbannade av regeringspolitiken - den driver trots allt ut människor i fattigdom på ett helt annat sätt än en mesig mittensossepolitik. Att skillnaden mellan blocken minskat betyder inte att den inte finns.
Jag vill ha kvar den borgerliga regeringen. För precis som Birger skriver så upprätthåller alla partier dagens system, även de socialistiska.
Miljöpartiet var en gång detta nya parti. Men det dröjde inte länge innan de blev ett parti precis som vilket som helst. Precis som Birgers nya parti skulle bli.
Oppositionen du håller på är bara en kvasi-förändring. För mer info, besök min blogg.
Jag är böjd att hålla med den lite elaka kommentaren på din blogg Niclas: det var mycket lite av konkret nytänkande du hade att komma med. Men framför allt undrar jag mycket över din beredskap att skrota den parlamentariska demokratin.
Håller helt med dig, Charlotte. Även om realpolitikens kompromissande - en ofrånkomlighet om man vill åstadkomma något i en demokrati - knappast kan beskrivas som entusiasmerande (var finns visionerna?), så är det medelklassperspektiv som du pekar på väldigt problematiskt. Varför inte förena konsumtionskritiken med ett makt- och rättviseperspektiv?
De ändringar som Vänsterpartiet gjorde i somras av sitt partiprogram är riktigt bra. Synd bara att partikulturen där känns långt ifrån lockande.
Precis, Jimpan.
Och med "partikultur" menar jag inte att Vänsterpartiet av i dag är Sovjetkommunistiskt eller saknar interndemokrati, om någon skulle tolka mig så, utan att de konflikter som varit inom partiet gör det svårt för mig personligen att känna mig särskilt lockad. (Och detta sagt utan att hävda mig veta vilken sida som har "rätt" och vilken som har "fel" - det är lite mer komplext än så.)
Skicka en kommentar