Jag är så glad att jag är skånsk

Maciej Zaremba är rasande i DN idag. Och han är rasande bra när han skriver om regeringens proposition angående papperslösa flyktingars rätt till vård. Eller snarare avsaknad av densamma.
"Billströmdoktrinen om sjukvården som signalsystem", kallar han den. En doktrin som upphäver den hippokratiska eden för att istället göra sjukvården till ett migrationspolitiskt instrument.
Ur artikeln i orange:

Det har hänt förr att riksdagen fattat beslut vars korrumperande följder man inte förstod förrän decennier senare. De rashygieniska lagarna från 1934 och 1941 är det bästa exemplet. Låt oss därför säga tydligt att Tobias Billströms förslag till särbehandling inom vården har fyra sådana kvaliteter: Det upphäver principen om alla människors lika värde. Det gör våld på vårdpersonalens yrkesetik och det drabbar de mest värnlösa. Slutligen drar det vanära över Sverige. Fast den här gången kommer ingen att kunna hävda att han inte visste: "Ni håller på att lagfästa diskriminering", förklarade FN:s särskilde rapportör Paul Hunt för regeringen den 13 februari i år.
Det är meningen att riksdagen den 20 maj skall klubba lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m fl (2007/08:105). Enligt detta förslag skall hädanefter varje möte mellan läkare och patient i Sverige inledas med selektion. Det gäller att skilja de fullvärdiga patienter, som skall behandlas enligt medicinska kriterier, från de ovärdiga, som skall hanteras enligt politiska önskemål. De senare delas upp i flera grupper: Somliga kan få rätt till abort, men kanske inte tumören bestrålad (intressant prioritering, kan man tycka). Hjärtmedicin beviljas man om man sorterar under paragraf 4 första stycket, men varken läkemedel eller mödravård får den som lider under sista stycket, "utlänning som håller sig undan så att beslutet (avvisning/utvisning) inte kan verkställas".
Här säger någon att detta är inget nytt. Lagen bekräftar bara status quo. Redan i dag avvisar sjukvården patienter som inte har papper i ordning eller kan betala 21 .000 för en förlossning. Så lagförslaget förändrar inte mycket för de papperslösa.
Nej, det är sant. Det är Sverige som den lagen förändrar. Nedanstående tablåer, som hittills ägt rum till följd av förvirring, oklara regler och tillfälliga avtal mellan stat och landsting - skall hädanefter utspelas i lagens majestät, som uttryck för folkviljan:
En 30-årig papperslös kvinna våldtas på en gata i Stockholm. Hon blir gravid. Mödravårdscentralen vägrar att göra kontroller, eftersom kvinnan inte kan betala fullt pris. Hon mår allt sämre, söker hos kvinnojourer men blir avvisad där också. (Jag ringer till Alla kvinnors hus och Unga kvinnors värn. Nej, de tar inte emot papperslösa. Det där med "alla kvinnor" skall inte tas bokstavligt. Dessa jourer är bara solidariska med kvinnor som myndigheterna godkänt, det vill säga som de betalar för.)
En äldre kvinna, vars son bor lagligen i Sverige har fått avslag på sin anhörigansökan. När hon drabbas av en tumör som läkaren misstänker vara cancer stoppas hans remiss eftersom patienten är papperslös. När hon småningom får uppehållstillstånd och opereras är det för sent för allting. Hon har obotliga metastaser och avlider en tid därefter.
Låt oss betrakta en tredje tablå: En ung kvinna med två små barn insjuknar i bröstcancer. Läkarna vill operera. Men landstinget stoppar ingreppet. Hon skall först betala 150. 000 kronor. Som hon inte har.
Detta var tre av många exempel på behandling av papperslösa som läkaren Henry Asher redovisade i Läkartidningen den 14 februari. Enligt Billströms lagförslag skall sjukvården fortsätta på detta vis, fast numera med ett renare samvete, understött av ett riksdagsbeslut.
Att lära flyktingar och andra papperslösa veta hut genom att vägra dem vård är en högst ovanlig metod. Förutom Sverige är det i Europa endast Österrike som använder obehandlad cancer som migrationspolitisk signal. I Italien och Spanien, som har flest papperslösa i Europa, har dessa tillgång till vård på lika villkor. I Frankrike, Belgien och Holland finns statliga/kommunala fonder som betalar för vården av illegala invandrare.
Det kan tyckas inkonsekvent förstås att avsätta fonder för vård av människor som inte har rätt att vistas i landet. Men jag antar att man i dessa stater aldrig glömt att det var just bristen på konsekvens som byggde upp civilisationen. När allt kommer omkring är det inte särskilt följdriktigt att vårda fiendesoldater som man nyss försökt ha ihjäl. Likväl är det självklart att vi gör det, av medkänsla kanhända, men mest för att inte mista självrespekten. För vi är väl inga bödlar heller. Nej, just det. Och läkare är inga gränspoliser.

Jag är så glad att Region Skåne har beslutat att oavsett om propositionen går igenom eller inte låta alla få vård på lika villkor. Äntligen har vi något att vara lite stolta över, alla sverigedemokratiska framgångar, sjöboandar och nazistiska arv till trots. Och extra glädjande är det att en moderatstyrd region tog detta beslut. Humanitet finns i alla läger - utom hos Sverigedemokraterna (de enda som ställde sig emot det). Frågan är bara om humaniteten kommer att sträcka sig till riksdagen den tjugonde maj. Precis som Zaremba skriver är det obegripligt "hur ett parti som kal­lar sig kristdemokratiskt kan rösta för det." Nu vet vi ju alla att den där kristna andan vissa ser sig vara lite extra besjälade av inte är något hinder för att visa ringaktning mot kvinnor, homosexuella och andra man på sin höjd kan känna kristligt medlidande med men bara om de förnekar stora delar sig själva. Jag vet inte om Zaremba gör rätt när han kallar tanken att sjukvården endast är till för att lindra lidanden för grekisk-kristen - förmodligen inte. Men ändå: "Samariern i Lukasevangeliet frågade inte om mannen i diket hade sjukförsäkring, varit straffad eller möjligen saknade visum till Jeriko, dit han var på väg."

Uppdatering: det finns en namninsamling mot propositionen på nätet! Klicka HÄR.