Ibland träffar skjutjärnsreportern rätt, men han som aldrig kommer längre än till att vara en skyttereporter kan aldrig kan nå samma kvalitet som en noggrant undersökande och moraliskt konsekvent journalist av Hannes Råstams typ. Uppdrag Gransknings skott skjuts alltför ofta iväg med en häpnadsväckande vårdslöshet, och ibland träffar de helt fel, som när man helt ogrundat lyckades piska upp en hysterisk skräck för "social turism" -- och till skillnad från de politiker man är så mån om att sätta dit behöver man som TV-reporter sedan inte klä skott för sina misstag.
Ikväll piskades det upp hysteri omkring fenomenet "fusk på SFI". Någon Ali, som vi aldrig får se eller höra, hade minsann talat om för reporter Lina Makboul (typiskt att en alibiinvandrare får göra ett reportage som kritiserar invandrare) att han utnyttjar systemet, han håller sig kvar på SFI år efter år enbart för att kunna åtnjuta socialbidrag. Och han har, sägs det, massor av vänner som gör likadant. Till slut hittar Lina någon som anonymt ställer upp framför kameran och upprepar ryktena. Massor av människor håller sig kvar i SFI-systemet i åratal, de plockar ut åtta- till tiotusen i bidrag varje månad! Denna "journalistik", som varken går till botten med bidragssummornas faktiska storlek eller hur reglerna egentligen formellt ser ut, ligger sen till grund för en aggressiv utfrågning av olika svarthåriga människor som systematiskt avbryts innan de hunnit tala till punkt, och olika tillbakablickar på en svensk nutida historia av invandrarfientlighet och förortsproblematik. På nåt sätt är sensmoralen att vi under nittiotalet skulle ha lyssnat bättre på farbröderna som inte ville vara solidariska och inte ville bo grannar med negrer. Höjdpunkten kommer när Josefsson mot slutet av programmet tornar upp sig framför vänsterpartisten Rossana Dinamarca, själv flykting, och hetsigt vill ha henne att bekänna att hon är något så infamt som en flyktingkramare. Men Dinamarca med sin tydliga politiska moral och analysförmåga var programmets stora behållning. Den du bäst lyckades göra bort den här gången var dig själv, Josefsson. Det är dags att skruva ner den megalomana självrättfärdigheten nu.
onsdag, september 12, 2007
Pitbullpopulisten Janne Josefsson
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Jupp, han har uppenbarligen tagit intryck av de nationella, det är i stort sett bara de jag hört använda ordet "flyktingkramare" hittills. Riktigt pinsamt lågvattenmärke.
”Dinamarca med sin tydliga politiska moral och analysförmåga var programmets stora behållning.” Hm, en person som inte ser några problem med bidragsberoende och oviljan från vissa invandrare (exemplifierade med de två muslimska kvinnorna) att komma in i det svenska samhället. En person som idisslar gammal Kamali-retorik om diskriminering och strukturell rasism. Är det ”politisk moral och analysförmåga” värd att beundra? Håller dock med om att det var otroligt dumt av Josefsson att använda ordet ”flyktingkramare” när han talade med en person som faktiskt varit flykting. Den stora behållningen var Subuni, som trots att hon inte fick mycket tid att prata lyckades klargöra att huvudproblemet med invandring och integration är bristen på jobb. Dessutom var hon tvungen att betona det som egentligen är en självklarhet - att bidragsförsörjning ska vara en tillfällig lösning.
Tycker du förresten att det är ok att använda ordet ”alibiinvandrare” om en reporter? Otroligt kränkande tycker jag.
Louise: ja, man fick inte minst en Dansk Folkepartikänsla där.
Jan E: din reaktion är rätt förutsägbar. Jag anade att någon skulle komma dragande med det "kränkande" i att använda ordet "alibiinvandrare". Men det riktar sig inte mot reportern utan mot hela programupplägget & programmets producenter. Vad man kan lasta henne för är att hon gör ett dåligt jobb och utsätter andra invandrare, som just de där två kvinnorna vars livsval och "integrationsvilja" ifrågasattes trots att de uppenbarligen, genom att delta i SFI, försökte lära sig svenska, för en kränkande behandling. Vad gäller arbete är det naturligtvis inte så att Dinamarca inte skulle se problemet med bristen på arbete. Till skillnad från Sabuni har hon emellertid en skarpare blick för de särskilda problem som just invandrare ställs inför i form av diskrimininering både på arbets- och bostadsmarknaden. Man kan avfärda det som "kamalisnack", men om man inte begriper vikten av att ha både pengar och status (vilket ibland innefattar svenskhet) för att kunna göra någotsånär fria val vad gäller bostad och arbete så har man inte fattat mycket av hur samhället faktiskt fungerar.
"Denna "journalistik", som varken går till botten med bidragssummornas faktiska storlek eller hur reglerna egentligen formellt ser ut"
Håller med dig Charlotte, tänkte precis likadant. Jag förundrades också över kvalitéen på programmet.
Det kändes nästas som att kolla på Achberg...
Skärpning SVT och Janne...
Charlotte:
Det är inte ett dugg kränkande av en reporter att fråga några arabisktalande kvinnor varför de inte lärt sig svenska trots att de gått på SFI och befunnit sig i landet i 6 resp 11 år. Tvärtom en högst berättigad fråga.
Och vad är det som gör att Dinamarca har ”skarpare blick för de särskilda problem som just invandrare ställs inför” än Sabuni? För att Dinamarca är socialist och därmed har bättre förståelse för ”folkets” problem, eller?
Sabuni är väl förresten också en ”alibiinvandrare” i dina ögon.
Jan E: de hade inte gått på SFI i 6 resp. 11 år, de hade befunnit sig i Sverige så lång tid men hade varit hemmafruar innan dess att de påbörjade SFI (vilket tydligen skett helt nyligen). Och nej, det är inte kränkande att fråga men det är kränkande att misstänkliggöra, ogiltigförklara. Det är inte förbjudet enligt svensk lag att vara hemmafru. Om de uppburit bidrag under tiden eller inte framgick inte; jag utgår från att de inte gjorde det.
Sabuni demonstrerade sin okunskap om människors faktiska villkor när hon sade till mannen från Rosengård att han "visst kunde flytta" utan problem. Det är inte så enkelt, förutom inkomstproblem tillkommer att många invandrare diskrimineras av hyresvärdar (och detta har belagts gång på gång).
Socialbidragsnormen för en vuxen person är 3000 att leva på när hyran är betald.Det vet jag (tyvärr) av egen bitter erfarenhet De 8000-1000 existerar enbart i programledarnas fantasi.
En person som frivilligt lever på 3000 i månaden år efter år kan ju inte vara frisk och borde få psykologhjälp.Hur kan någon tro att det finns en STOR grupp människor som hellre lever på 3000 i månaden än arbetar och försörjer sig själva? Enstaka individer finns säkert, det finns folk till allting.
Jag såg också programmet och slogs av vilken TV3-känsla det var över det. Det var inte ens ett stolpskott. Det är ju helt sjukt när Westerberg framstår som en av få vettiga personer.
Antar att Josefsson inte har fått vara med på 68-gubbarnas födelsedagsfester och försöker komma tillbaks i gänget.
Anonym: det var synpunkter som din som fattades i programmet. Uppdrag granskning agerar helt oansvarigt när de sprider uppgifter om 8-10000 kr i månaden för flyktingar på soc. Det finns redan så många skrönor omkring det där (en hel del människor tror, av någon anledning, att flyktingar/invandrare får MER pengar än svenskar). Det är möjligt att en hel familj kan komma upp i 8 000 i bidrag, men då handlar det alltså om att det finns barn att försörja, inte om att nån snubbe kan gå runt & slappa med 8 000 på fickan till sig själv.
Pucko: hm, intressant tolkning. Tänk vad långt utför det gått med de där gamla 68-orna alltså...
Ibland undrar jag, för att uttrycka mig lite spontant, om det ens är något problem detta att människor går på bidrag. När några jobbar ihjäl sig och verkar vara nöjda med det, de övriga inte släpps in på arbetsmarknaden, är det väl helt enkelt deras rätt i ett välfärdssamhälle att få mat för dagen! Till var och en efter behov! Av var och en efter förmåga känns mer och mer oviktigt i ett samhälle där mer och mer produktion automatiseras. Det är ingen idé att vi uppfinner näringsgrenar som inte har någon motivation bara för att hålla folk sysselsatta. Nej, medborgarlön vore någonting det. Om folk jobbade mindre skulle också bli mer tid över till kulturell verksamhet som nog skulle vara det mest integrerande.
Vad jag inte fattar är att Josefsson som kallar sig arbetare, säljer sig så fullständigt till den borgerliga regeringen, genom att förutsätta deras problematisering av arbetslösheten som "den stora sanningen".
Den journalist som kan sätta det paradigmet ur spel, skall i varje fall få komma på mitt födelsedagskalas. ;)
Uppdrag granskning och Janne Josefsson i synnerhet är värsta sortens oseriösa skitjournalistik.
Det handlar inte om gräv, det handlar om sensationalism. Alla uppgifter som inne stärker tesen de driver undanhåller de, förvränger eller ljuger de om.
Det handlar om så många tveksamma reportage: det om kommunalstrejken, det om flickan Louise, det om de två föräldrarna var barn omhändertagits mfl. De har klantat sig (om man formulerar det välvilligt) så många gånger att de har förbrukat all trovärdighet.
Det är skandal att programmet sänds i public service.
Andreas: håller med om att det vore fint med medborgarlön, alternativt att man rättar till ojämnheten i relationen "rättigheter" kontra "skyldigheter" vad gäller detta med arbete. D v s: om alla verkligen hade RÄTT till ett arbete, rätt att få en anställning & möjlighet att också kräva få en sådan någonstans alltså, och inte bara en SKYLDIGHET att arbeta som man kanske inte kan uppfylla (man kan söka jobb i decennier utan att få något), då kan vi börja tala om att "alla ska bidra" på ett vettigt sätt.
Karin: ja, jag är böjd att hålla med. Minns det som att de var bättre tidigare, men det kanske bara handlar om enstaka lyckträffar.
...fast de har gjort viktiga avslöjanden, det ska inte glömmas. Fallet Ulf, t ex. Valstugereportaget var också viktigt, även om dold kamera rent generellt ska användas sparsamt.
Skicka en kommentar