några ord om en tillfällig nedläggning

I förrgår skakades bloggosfären av en mindre skandal: plötsligt var Isabellas blogg Att arbeta som eskort nedlagd av WordPress. Sent på kvällen låg bloggen uppe igen. WordPress bad om ursäkt till dess ägare och tillkännagav att det hela varit ett rent misstag. Som kommentarerna till detta inlägg visar låg det dock ett aktivt försök att släcka ner bloggen bakom -- någon har påstått att den skulle förespråka människohandel....
Isabella, som egentligen heter något annat, har vigt sin blogg åt frågor om prostitution (d v s sexsäljande) och människohandel. Hon berättar om sitt arbete som eskort och bedriver opinionsarbete mot sexköpslagen, samtidigt som hon kämpar mot människohandel -- d v s ofrivillig prostitution. Att denne någon varit oförmögen att uppfatta detta, eller blivit så upprörd över att det finns en annan åsikt om sexköpslagen än den sanktionerade att han/hon medvetet farit med lögn, det är betecknande för det svenska debattklimatet i denna fråga. WordPress insåg snabbt att det inte fanns någon grund för nedläggningen, och det hedrar dem. Men hur kan det komma sig att någon, förmodligen en person som anser sig stå för goda, humanistiska värden, agerar så uppenbart odemokratiskt? Förmodligen handlar det om det starka genomslag den svenskorwellianska synen på all prostitution som människohandel har haft.
Händelsen fick mig att reflektera lite över bloggosfärens funktioner och över hur känsligt det är för yttre påtryckningar. Mr Brown skrev nyligen ett inlägg om bloggandets särskilda funktion i auktoritära samhällen. Han har naturligtvis en stark poäng när han betonar "vilken politisk sprängkraft bloggen som medium kan ha i ett land där de demokratiska institutionerna är svaga och där media är hårt kontrollerad". I Sverige finns det för det mesta ingen särskild orsak till att de politiska bloggarnas innehåll annat än rent språkligt (och möjligen skvallermängdsmässigt) skulle skilja sig särskilt mycket från innehållet i de olika formerna av "gammelmedia". Bloggosfären blir i den bemärkelsen mindre viktig. Men sexköpsfrågan är ett undantag. Här spelar bloggosfären en stark roll. I bloggosfären har Isabella och hennes kollegor ett utrymme där de, på egna villkor och under den pseudonym lagstifitningen och horstigmat nödvändiggör, kan argumentera för sin sak.
Isabella är visserligen en aktiv debattör som också publicerar sig i pressen. Men det är inte alla media som släpper fram en anonym skribent. Dessutom gäller oftast en särskild ordning för hur sexsäljare porträtteras i media -- de underställs olika auktoriteter och blir till belägg för dessa auktoriteters teser. Även om sexsäljaren själv tillåts formulera ett inlägg då & då sker detta alltså inom en starkt begränsande ram. Inom bloggosfären finns inte denna ram.
Den som gav sig på Isabellas blogg insåg förmodligen att den har en alldeles särskild sprängkraft. Där bjuds regelbundet andra sexsäljare in som gästskribenter. Dessutom fungerar den som en slags uppsamlingscentral, där den sexköpsdebatten i svenska media fångas upp, belyses och kommenteras. Skulle hennes blogg stängas ner så krymper vårt demokratiska utrymme.
Uppdatering: Isabella har nu lagt ut ett inlägg som närmare beskriver hur det hela gick till och hur kommunikationen mellan henne och den person som låg bakom nedsläckningen såg ut. Personen i fråga upplever sig ha blivit missuppfattad. Att döma av den mailkonversation mellan henne och Isabella som återges är det mer korrekt att säga att hon anklagar bloggen för att befrämja människohandel, inte för att, som jag skrivit ovan, förespråka den.
Även detta är dock ytterst tveksamt. I Sverige betraktas det som en Sanning Ingen Får Ifrågasätta att existensen av sexhandel automagiskt medför slavhandel. Även detta borde naturligtvis granskas och öppet kunna diskuteras.