lördag, december 22, 2007

Julsagor och evangelier

Svenskt Näringslivs dumsurrealistiska julsagor har ändock haft den positiva effekten att den satt igång kreativiteten ordentligt på sina håll. Motsagor produceras både här och där. En kommunistisk variant står att läsa på bloggen Tjärhovsplan.se medan okänd kvinna producerat Sagan om arbetsgivarorganisationen som inte visste nånting om ekonomi, min favorit i kategorin anti-svenskt-näringsliv-julsagor. Den mest idioitiska av Svenskt Näringslivs idioitsagor tycker jag Sagan om flickan som inte fick chansen är, och det vore kanske inte så svårt att göra ett exakt motstycke till den där huvudpersonen istället är den lille gubben som till följd av att Svenskt Näringsliv lyckats lobba igenom ett avskaffande av sist-in-först-ut-regeln blev arbetslös bara några år före pensionen och fick framleva sina sista dagar i fattigdom och förnedring. Men jag orkar inte (äsch, who am I kidding -- jag vill helt enkelt inte exponera mig som den usla sagoberättare jag är...).
Nå, reaktioner har de alltså väckt, och det var ju vad de sade sig vilja uppnå. Undras om de är nöjda? Senast idag ifrågasätts de på Brännpunkt där
ett gäng medarbetare i Institutet för organisations- och arbetslivsetik menar att Svenskt Närings­liv slår in öppna dörr­ar. Ja det gör de ju i den meningen att det väl inte precis finns någon "underkonsumtion" att slåss mot. Visst finns det en konsumtionkritisk rörelse som manifesterar sig i exempelvis buy-nothing-day -- men något genomslag att tala om har den knappast. Större framgång har de som talar om att konsumera på ett annat sätt istället för att bara precis konsumera mindre. Så gör även arkitektur- och designskribenten Ingrid Sommar i sin "Julsaga för näringslivet" på Sydis kultursida, men hennes perspektiv är så snävt elitistiskt att texten riskerar få en precis motsatt effekt mot den avsedda.

Begreppet lyx är under ständig omprövning. Kan rentav hamna uppochner i dessa tider när de så kallat kreativa klasserna, kaffe latte- och urban mobility-generationerna alltmer präglar våra värderingar. Det mest åtråvärda ser inte alltid ut som förr. Vilket märks i designens värld, där den oväntat samhällsnyttiga lyxen nu dyker upp allt oftare.
Ta bara designerduon ”Save our souls” som fick Tjusiga Inredningsmagasinets stora formpris i kategorin ”Årets genombrott” nyligen. Keramikern Magdalena Nilsson och produktdesignern Johannes Carlström vill via tingen få oss att tänka. Världsproblem ska inte glömmas bort utan synliggöras, menar de. Till exempel via en lampa vars glasklädda sladd formats till en blixt. Och ta danska designföretaget Mater med rötter i trendiga Wallpaper, som bara saluför etiskt certifierbara ting. Varje sak – varav flera i marmor – är noga deklarerad i enlighet med FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, miljökonsekvenser och antikorruption.

/---/
(D)agens lyxradikaler fyller onekligen en roll som avantgarde när det gäller konsumtion. Ta engelsmannen Stuart Haygarth, som i åratal dammsugit rännstenar, loppmarknader och skräpiga stränder. Av alla upphittade gummisulor, hårspännen, bildäcksrester, elsladdar, klädnypor, plasttändare och avsmällda party poppers formar han 2000-talets föregivet mest åtråvärda ting i limiterad upplaga. ”Trash luxe” hette följdriktigt utställningen vid årets designvecka i London, där Haygarths glimrande lampor av kasserade billyktor och dito glasögonlinser hörde till mediehitsen.
Att utveckla produktions- och konsumtionsmönster som bidrar till rättvisa och bättre miljö är trots allt (sic!) angeläget.
/---/
Lyxradikalerna tänker annorlunda. Och de visar det i praktisk produktion. Konsumtion kan förenas med samhällsnyttiga värderingar.

På mig som är glad när jag överhuvudtaget kan konsumera något utöver livets nödtorft har detta effekten att jag vill köpa en billig, massfabricerad plastgran och stoppa upp den i fru Sommars... nej, så kan jag väl inte skriva?...Men jag skulle vilja ruska om henne i alla fall. Rejält.

En saga av ett helt annat slag kan man ta del av hos Anna Ardin. Men min favorit över kategorigränserna är kanske ändå -- trots att det för dem som tänker ytligt kan verka stå i motsatsställning till Annas saga -- Hypotesens julevangelium, elegant berättat och illustrerat utav Isabella.

4 kommentarer:

jacobsteel sa...

Näringslivssagan toppas bara av von Holsteins krönikor i absolut fånighet. Svamliga sakfel från början till slut, torra som förra årets sågspån. Och denna märkliga glömska, detta gåtfulla resonemang att "pengar" skulle vara i paritet med en naturkraft.

Man måste tro mer på pengar än på tomten om dom ska fungera. Så fortsätt sabotera pengarna! Fortsätt _ge_ bort bra texter och tack för i år! God Jul! (igen)

Charlotte W sa...

Ja, & har inte han otroligt nog valts ut till att sitta i kulturrådets styrelse? Eller tar jag fel på honom & nån annan? Hoppas jag gör det.....
Tack själv annars -- keep up the bild- & filmgörande, skämtande på scen osv! :-D

jacobsteel sa...

jojo, det har/är han. mer om det t ex här.

god fortsättning!

Charlotte W sa...

Herregud.
Men tack än en gång för den fina julklappen!!! & go fortsättning själv.