onsdag, augusti 27, 2008

Idrottschauvinismen

I lördags kväll råkade jag zappa in de danska nyheterna (vi här i Skåne är ju välsignade med dansk tv) lagom till danskt glädjerus över att en OS-guldmedalj i segling som varit ifrågasatt definitivt tilldömts Danmark. Seglarnas tränare (tror jag det var) uttalade sig på ungefär följande sätt om de spanjorer som tyckt att guldet borde varit deras: "Det ska vara riktiga män i sporten, de där latinosarna med sina kvinnliga hårband som lägger sig och snyftar på plan i fotboll, och som försöker fuska sig till en seger, de har inget att göra i en renhårig manlig kamp". (Detta är inte den exakta ordalydelsen för den har jag glömt, men orden "riktiga män", "latinos" och "kvinnliga hårband" minns jag mycket tydligt, liksom hänvisningen till sydeuropeernas förmenta fuskspel i fotboll, denna typiska nordiska projektion som kan ha något att göra med det faktum att det spanska fotbollslandslaget är vida överlägset alla de nordiska fotbollslandslagen tillsammans.) Med ett lätt illamående mindes jag den där hockeymatchen mellan Sverige och Kanada i maj, då den ene kommentatorn extatiskt utbrast "Det här är en sport för män!" efter det att en svensk slagit ner en motståndare på isen. Och så tänkte jag lite på Jan Majlard och hans chauvinistiska krönika om Marta. "Idrotten blir för många en frizon från krångliga jämställdhetkrav och ett rum för ohämmad dyrkan av (maskulin) styrka", tänkte jag.
Nej, det är lögn det där sista. Den där meningen om idrotten som en frizon etc är ett citat ur Eva-Lotta Hulténs recension av en avhandling om Flickor och pojkar i idrottens läromedel (i GP idag). Och när jag tänker efter så var nog mina av feber präglade tankar i samband med det där inslaget på DR1 snarast ett sammelsurium av bilder av Pia Kjaersgaard, den där hockeymatchen, "mandom, mod och morske män", artonhundratalet, sötnosen Fernando "El Niño" Torres etc etc. Det danskchauvinistiska uttalandet visar att nationalism är en faktor som samarbetar med maskulinitetsdyrkan än idag. Kanske är den en faktor vi bortser från lite för ofta när vi diskuterar det där med idrott och genus. Men att det i alla fall pågår en intressant diskussion omkring idrottschuvinismen är helt klart. Inte bara dagens recension i GP demonstrerar det, utan också en tankeväckande ordväxling mellan Kutte Jönsson och Anja Gatu i Sydsvenskan nyligen. (Jag håller på Anja.)

23 kommentarer:

Jonas sa...

torres är verkligen sötast. hans änglahår påminner lite om bwo-martin! och fotbollen är en märklig värld på såna sätt. minns när jag själv spelade i ett lag och homofob tradchauvinism, ömma klappar över låren, ohöljt kvinnohat och söt flickighet kunde rymmas i samma manliga grupp samtidigt på ett ganska märkligt sätt. fotbollsomklädningsrummet var inte alls lika endimensionellt som tv-sändningarna i det avseendet.

Charlotte Wiberg sa...

Ja BWO-Martin är också en riktig godbit.

Det vore jätteintressant att jämföra ett kvinnligt och ett manligt fotbollslag vad gäller det där med omklädningsrumssnack, kroppskontakt etc. Men det kanske redan finns nån sån studie?

stefan hallgren sa...

Det kanske var lite dansk humor i yttrandet? Som att, ha ha, nu ska vi låtsas att segling är lika working class macho som fotboll?

Charlotte Wiberg sa...

Han såg då inte särskilt humoristisk ut i mina ögon...men vem vet, danskarna har kanske en väldigt avancerad humor som vi i nabolandet har svårt att förstå?

stefan hallgren sa...

Avancerad kanske inte är rätta ordet, men lite småflinigt påverkad sådär. Men det kanske var mer förr - på den tiden när danskarna hade hårband och sådant.

Charlotte Wiberg sa...

Den gamla goda tiden, alltså. :-)

henrik sa...

sportsliga prestationer av och för män.... jomenvisst. som det allmäna pladdret efter olika diverse lottningar när svenska journalister blir glada över att hamna i en grupp med "sämre" lag, "sämre och svagare" nationer etc. så pass mkt män är de tydligen inte att de mäktar med med att möta de bästa och göra ett eventuellt guld desto "guldigare".
nä fi fan för nationalistiska sporttöntar !
jag föredrar vackra & duktiga prestationer. kul är om de är svenska eller nordiska. men framförallt BRA !

Charlotte Wiberg sa...

Ja, eller när kommentatorerna tycker att svenska spelare ska "spela smart", d v s filma el provocera motståndarna el fegspela eller nåt annat fuskbeteende. :-)

Kraxpelax sa...

Jag är heterosexuell!

Charlotte Wiberg sa...

Jaha.

henrik sa...

snyggt jobbat krexpelax.
du har ett bra cv för tvsporten

Nisse sa...

Jag är inte ute efter att försvara uttalandet, men man bör ha i åtanke den seglivade rivaliteten mellan Danmarks och Spaniens fotbollslandslag, samt att den danska frispråkigheten ofta känns främmande för oss svenskar. Att nordbor har strängare krav på fair play inom idrotten och ofta kritiserar sydeuropéer för att fuska tror jag kan ha med dess rötter som folkrörelse i våra länder, med en idrott som länge har utövats av kärlek till idrotten och mer sällan betraktats som ett medel för att nå personlig framgång. Och egentligen, vad är felet med ett mansideal som representerar sportslighet? Inte mycket så vitt jag kan se, så länge man inte utgår från den falska dikotomin manligt/kvinnligt, d.v.s. att det skulle medföra att orent spel betraktas som kvinnligt. Håller med om att det är kul att det kommit igång en diskussion om idrottsetik.

Charlotte Wiberg sa...

Nisse, jag glömde sånär svara på din kommentar. Ursäkta dröjsmålet.
Jag har svårt att se hur ett mansideal som innefattar sportslighet skulle kunna innebära något annat än att det man kallar "osportsligt" blir omanligt - och därmed feminint. Och det var ju just detta dansken på tv uttryckte, med sitt tal om "kvinnliga hårband" etc.
Och jag tycker dessutom det är minst sagt diskutabelt att på allvar hävda att nordbor skulle vara mer sportsliga än "sydlänningar". Tron att den egna nationen el trakten är den mest renhåriga etc, och att "de andra" står för ngt annat, är nog något som inte bara finns här i Norden. Men det är alltid lika fascinerande att följa internationella fotbollsmästerskap och notera kommentatorernas olika språkbruk när det gäller andra nationslags fuskande jämfört med det egna. När Ljungberg lägger sig "spelar han smart" - när en italienare eller spanjor lägger sig beter han sig i enlighet med sitt lands förkastliga traditioner....

Nisse sa...

Men omanligt är ju just inte samma sak som feminint, och jag tror inte heller att det mansidealet skulle leda till att någon får för sig att kvinnliga idrottare är sämre på att hålla sig till reglerna. Vad gäller kommentaren om "kvinnliga hårband" menar jag att det uttalandet faller under en annan kategori – förolämpningar – d.v.s. att osportsligheten är en anledning att tycka illa om spanjorerna och hårbanden blir ett sätt att uttrycka detta missnöje. Något som ju är vanligt inom idrotten och förstås kan kritiseras.

Jag tror inte heller att alla idrottskulturer anser sig själva vara den renhårigaste. De "sydländska" svaren på anklagelser om osportslighet brukar snarare lyda i stil med "ni kommer aldrig vinna något om ni inte utnyttjar knepen". Det kan dock även finnas skillnader mellan vilka av dessa "knep" som är accepterade delar av spelet i olika kulturer. Alla dessa skillnader försvårar givetvis rättvis tävlan.

Charlotte Wiberg sa...

Du har helt enkelt fel om du tror att "omanligt" och "feminint" skulle vara begrepp som går att separera på ett oblodigt sätt. Jag undrar också om du såg inslaget ifråga? Det var nämligen väldigt tydligt att de "kvinnliga hårbanden" hängde samman med bristen på förmåga att tävla som "riktiga män".
Och vad gäller det övriga - du menar alltså att detta med att "utnyttja knepen" INTE skulle vara en form av argumentation man använder för att försvara svenskt feg- och fulspel? I så fall undrar jag vad du hör med när du tittar på fotboll, hockey etc.

Charlotte Wiberg sa...

Ps Nisse - varför tror du att ordet "kvinnligt" är en förolämpning mot män överhuvudtaget - om det inte handlar om att markera "omanlighet"?

Nisse sa...

Jag tycker att jag har varit ganska tydlig i mitt klargörande av sambandet mellan fördömandet och förolämpningen, däremot menar jag att de två uttalandena uttrycker två väldigt olika saker (fattas bara eftersom det även finns danska spelare med hårband, och nej, jag har inte sett inslaget). Sedan kan jag inte se att jag över huvud taget har kommenterat vilken argumentation svenska sportjournalister använder.

Att jag "helt enkelt har fel" om manligt och kvinnligt är inget jag kan låta mig övertygas om utan vidare. Många genusvetare kallar motsatsförhållandet mellan könen för en myt, och jag har alltjämt svårt att föreställa mig ett samhälle där allt som betraktas som kvinnlig dygd utgör raka motsatser till egenskaper som anses tillhöra manlig dygd. Men det är väl en annan, säkerligen utdragen, diskussion.

Charlotte Wiberg sa...

Du blandar ihop saker rätt rejält. Att dikotomin manligt-kvinnligt är en myt (självklart är den, menar jag) det betyder inte att vår kultur inte är djupt insyltad i just ett sådant tänkande. Och det är ju vad "myt" brukar betyda - något många tror på eller tänker i enlighet med fast det inte stämmer med sakers reella tillstånd. När en man förolämpar en annan man genom att kalla honom, hans klädsel el dyl för "kvinnligt" så implicerar det att han är omanlig. Annars vore väl förolämpningen inte en förolämpning? För jag menar, varför skulle "kvinnlig" vara något icke önskvärt om det inte vore just något en man inte ska vara? Du kan väl ändå inte mena att det skulle vara självklart förolämpande i sig att kalla en man "kvinnlig". Det förolämpande ligger i att "kvinnlig" är något man som man självklart inte ska vilja vara - alltså något omanligt.
Och vad gäller sportkommentatorer - du påstod att
"De "sydländska" svaren på anklagelser om osportslighet brukar snarare lyda i stil med "ni kommer aldrig vinna något om ni inte utnyttjar knepen". Det kan dock även finnas skillnader mellan vilka av dessa "knep" som är accepterade delar av spelet i olika kulturer."
(Tala förresten om att komma med obelagda påståenden - varför skulle jag låta mig övertygas av detta?) Jag kontrar med att hänvisa till svenska sportkommentatorers ibland uttryckliga glädje inför svenskt fuskspel. Menar du att svenska sportkommentatorers attityd inte säger något om attityden gentemot sport & vad som är renhårig sport i Sverige? Varför skulle i så fall inte de inkluderas?
Sen undrar jag varför du tar dig sådant besvär att diskutera ett inslag du inte ens sett & hört. Det är oerhört egendomligt i mina ögon.

Nisse sa...

Jag kan bara konstatera att det är du som har bevisbördan för påståendet att varje idrottskultur betraktar sig själv som renhårigast. Gäller det bara för nationella kulturer, eller anser även t.ex. de professionella fotbollsspelarna att det fuskas för mycket inom snookern? Om vi ska diskutera svenska kommentatorers attityd (vilken jag som sagt inte har uttalat mig om i tidigare inlägg) så kan ditt påpekande om "glädje över fuskspel" i själva verket tyda på motsatsen – att de är tvungna att försvara idrottaren vars spel den svenska publiken annars hade kunnat bli moraliskt indignerad över. Överlag tror jag inte heller att ur sammanhanget tagna citat från kommentatorer i stridens hetta är något övertygande material att basera en tes på. Och vad gäller inslaget så förstår jag själv inte varför du skriver ett blogginlägg om det när du inte tycker att de som undgått att se det på dansk TeVe har någon anledning att diskutera det med dig. Jag var intresserad av att föra en konstruktiv debatt om idrottsetik, men det är kanske för mycket att begära efter bara några veckor för ämnet i rampljuset.

Charlotte Wiberg sa...

På vilket sätt menar du att du för en konstruktiv debatt om idrottsetik?
Hördu, när det är du som kommer med ett påstående om olika länders olika inställning till renhårighet (där vi i norden förstås - surprise! - är bäst och de andra fuskiga), då är det verkligen du som har bevisbördan.
Men får gärna diskutera med mig. Men om man inte har sett inslaget kanske man ska ha en lite ödmjuk attityd ifråga om vad som sades & HUR det sades? Man kanske inte ska utgå ifrån att man vet bättre än den som faktiskt såg inslaget vad som var det huvudsakliga budskapet med det sagda? Som du vet finns också sådant som ton, kroppsspråk etc som spelar in. Man får gärna diskutera med mig men man behöver inte vara en besserwisser som kommer & påstår en massa saker om utan att ha det minsta på fötterna.

Charlotte Wiberg sa...

För övrigt verkar du ha missuppfattat poängen både med mitt inlägg & med de inlägg jag länkar till. De handlar om idrott & genus, inte "idrottsetik" sådär i största allmänhet.
Din tolkning av svenska kommentarers glädjeyttringar över Ljungberg som filmar etc är förvisso kreativ & kul, men lite väl fantasifull kanske? Men än en gång: det är inte jag som konstruerar en tes; det är du. Utan något belägg överhuvudtaget. Och när jag kommer med mothugg, då anklagar du mig för att "konstruera en tes av intet". Herregud.
Lär dig argumentationsanalys & teknik, det är det enda jag kan säga.

Nisse sa...

Jag har med historiska motiveringar fört fram en teori om varför olika kulturers förhållningssätt till "fair play" inom idrotten skiljer sig åt och gjort en tolkning av danskens uttalande (utifrån din beskrivning), det tycker jag kvalar in som konstruktiv debatt. Jag har inte ens påstått av vi i Norden är "bäst" utan strävat efter att lämna värderingar om vilket förhållningssätt till idrotten som är att föredra utanför diskussionen. Och jag förstår inte hur du menar att jag driver en tes utan att du gör detsamma när du opponerar dig mot den – nog är en antites också en tes.

Vilka genusfrågor som står utanför etikens område menar du att du diskuterar? Diskussionen om nationalchauvinism är separabel från genusfrågan och handlar mer om idrottsetik i allmänhet. För övrigt vet jag redan om att jag är dålig på att debattera. Däremot vet jag att jag har goda argument för alla mina åsikter och kanske är det risk att jag fått vissa besserwissertendenser efter att inte ha gjort annat än titta på sport under de senaste tio åren.

Charlotte Wiberg sa...

Det var den tunnaste "historiska utläggning" jag nånsin sett. För att den ska hålla måste du ju på nåt sätt leda i bevis att sydeuropéer skulle drivas mindre av "kärleken till idrotten", ett oerhört tvivelaktigt påstående. Jag tycker helt enkelt inte det är seriöst att göra den typen av svepande generaliseringar. Det är dessutom så mycket pengar i idrott överallt idag att fotboll, som var det aktuella exemplet, inte är mindre inriktat på proffskarriärer etc här än vad det är någon annanstans. Men man kan framför allt fråga sig, efter att ha sett den vackra och tekniska fotboll som spelas i Spanien och Portugal, hur det överhuvudtaget är möjligt att ifrågasätta kärleken till spelet där. När det nu spelas med sådan omsorg och skicklighet.
"Vilka genusfrågor som står utanför etikens område menar du att du diskuterar?" Tja, läs inlägget några gånger till så kanske det klarnar. Den typ av idrottschauvinism jag skriver om är mera av mansschauvinism än nationalchauvinism. Men de båda företeelserna hänger förvisso rätt ofta ihop, och idrott är en utmärkt arena för att bli varse om det - som såväl ibland sportkommentatorer som den där dansken är exempel på.
Kolla gärna in länkarna också till postningen också - det har du uppenbarligen inte gjort. De handlar uteslutande om idrott & genus & jag anknyter alltså till dem.
Jag tycker inte att ditt "jag vet bäst för jag har kollat på idrott i tio år"-argument övertygar.