tisdag, januari 08, 2008

Ännu en dröm krossad

Främlingslegionen. Smaka på ordet. Visst är det romantiskt? En legion av främlingar... patrullerande under ökensol i beduinliknande uniformsklädsel. En legion av fördömda, förlorade, en armé av människor som flytt undan världen, en öknens Bermudatriangel av förtvivlan... Ungefär så föreställde jag mig Främlingslegionen under min förpubertala tid. Nog förstod jag väl att jag som flicka/kvinna var utestängd från det där, men man kan ju alltid fantisera. Jag tänkte mig, tror jag, aldrig att Främlingslegionen deltog i några strider, i min fantasi gick de liksom bara runt där i öknen och bar på hemligheter. En slags meningslös men sublim tillvaro. Några tog sig brutna till själ och kropp tillbaka till världen, då var de för evigt märkta... främlingslegionärer, för evigt främmande.
Verkligheten har tyvärr nästan ingenting med den här föreställningsvärlden att göra, verkligheten är som vanligt mycket tråkigare, eller snarare i det här fallet mycket brutalare och framför allt inte ett jävla dugg romantisk. För det första håller de inte alls till i öknen längre (om de nu någonsin faktiskt gjort det). För det andra är ju Främlingslegionen ett elitförband som bland annat kan tjäna som förberedelse till en strålande karriär i den smutsiga privatarmén Blackwater. Det enda som litegrann stämmer med min gamla fantasi är att det faktiskt tycks ha varit och i viss mån fortfarande är en plats som vissa, närmare bestämt brottslingar i första hand, flyr undan världen till. På Wikipedia läser jag bland annat att före detta medlemmar i Waffen-SS under efterkrigstiden sökte sig till Främlingslegionen, att man (naturligtvis) regelbundet aktivt deltar i krig och även ägnar sig åt tortyr (nej, jag vet förstås inte om man fortfarande ägnar sig åt tortyr, men jag tvivlar faktiskt på att det finns några krigförande enheter som inte alls skulle göra det). Det är inte romantiskt - det är bara vidrigt.
Endast två av tio sökande antas av Legionen, läser jag i Göteborgsposten, där man intervjuat en kvinna, Elisabet Nord, som spelat in flera dokumentärfilmer om den. Och de som antas "är knappast några individualister". Det ska vara människor som låter sig formas. Tre av Elisabet Nords filmer ska visas på svensk tv under året. Jag tror inte jag kommer att se dem.

2 kommentarer:

Anonym sa...

hej

Jag har varit i Främlingslegionen i Corsica och jag jag undra varifrån får du sina informations.
Det har funnit brottslingar av olika form men du och jag var inte föd eller knapp föd.
Sedan 70-80 talet ta man inte blod brottslingar, pedofil, krigsförbrytare mm...
Främlingslegionen är ingen privat armée och gör ingen smutsig jobb,
under min tid i Främlingslegionen har hjälpa mer folk i Afrika och inte sjuta nån.
främlingslegionärer har vanliga killar som vill ofta göra ordning på sina liv, börja från O.
Det skriver mycket om Främlingslegionen men sällan stämmer det.

Ses
Bruno

Charlotte sa...

Bruno,
jag länkar i postningen till två olika källor: Wikipedia och en intervju i Göteborgsposten med en kvinna som spelat in flera dokumentärer om främlingslegionen. I Wikipedia står det att man inte tar in brottslingar längre, men kvinnan säger något annat. Jag menade dock inte att ge intryck av att Främlingsarmén idag skulle bestå av krigsförbrytare. Småkriminella, säger kvinnan i intervjun. Stämmer inte heller det får du väl kontakta Göteborgsposten. Eller nåt.
Jag skriver inte heller att Främlingslegionen är en privatarmé utan att den kan tjäna som språngbräda för en karriär i en privatarmé som Blackwater - återigen enligt kvinnan i artikeln.