Här i Malmö råder rena undergångsstämningen på filmfronten. Spegeln, Triangelfilm, Astoria....konkurser med hårda konsekvenser för hela stadens filmlandskap. Sydsvenskan plågade för kort tid sedan sina läsare med ett skräckreportage om de fasansfulla konsekvenser som Triangelfilmskonkursen för med sig: på grund av upphovsrätten måste ett antal filmkopior i bolagets arkiv förstöras; de kan alltså inte slumpas ut på någon auktion. Ett fall som minst lika väl som andra tydligt demonstrerar att upphovsrätten, såsom den nu är utformad, för med sig vissa oacceptabla följder.
Igår rapporterades om stängningen av dvd-butiken Mean Streets, en av Malmös bästa tillgångar för oss filmomaner. Ja, jag kände förstås till sedan några dagar att det är tack och hej för den. "Spegeln är borta, Biopalatset är på gång bort, alla våra bisalonger är fulla med Hollywood-blockbusters och snart står vi där med bara Filmstaden och Videomix" domedagsmässar ägaren Johan i sitt sista mailutskick till oss kunder (fast jag har varit en väldigt dålig kund, endast beroende på fattigdom, jag lovar). Och idag skriver Sydsvenskans kritiker Annika Gustafsson: "Det filmkulturella landskapet i Malmö i höst påminner mest om en öken." Som Gustafsson framhåller kan det alltså handla om ett övergående fenomen. Åtminstone i fallet Spegeln och Cinemateket finns det anledning att vara förhoppningsfull om att verksamheten kan återupptas till vintern. Och vi har, i alla fall, fortfarande Folkets Biobiografen Panora som vattenhål. Där håller man tydligen på som bäst och installerar nya fåtöljer till och med.
Frågan är emellertid om vi malmöbor förtjänar ens det. Både Mean Streets-Johan och Annika Gustafsson pekar lite uppgivet på den malmöitiska publikens/kundkretsens tröghet. Den har "trots den höga kvaliteten på Folkets Bios importer och distributionen av svensk dokumentär ändå /.../ haft svårt att hitta" till Panora, skriver sydsvenskans recensent. – När det gäller all kultur är Malmöbor jävligt snåla, säger Johan oförblommerat. Han kanske har rätt, jag vet inte, men nog har jag flera gånger noterat hur otacksamt det notoriskt svårimpade Malme reagerat på filmevenemang som borde vara naturligt upphetsande, cinemateksserien med Warhol/Morrisseyfilmer till exempel, eller den påkostade musikfilmsfestivalen på nittiotalet som gick i konkurs direkt. Sedan har det å andra sidan funnits fenomen som nästan ändå uppvägt detta. När nittonåringar från Burlöv med omnejd plötsligt översvämmade Folkets Bio i samband med att en stram fransk film om en ung, lidande nunna gick upp. Eller när serien med nyare kinesisk film på gamla Spegelns cinematek hela tiden var slutsåld. Jodå, det går att träffa publikens hjärta här också även om det mer verkar handla om att blunda och avfyra så många skott som möjligt än att försöka ta sikte på något synligt kännetecken för att lyckas. Synd bara att det krävs så mycket ammunition och kraft.
Ps.....ett glädjeämne förresten, av en helt annan art: GRATTIS IRAK TILL SEGERN I ASIATISKA MÄSTERSKAPEN I FOTBOLL! Det har tutats nere på gatan, det har cirkulerat bilkaravaner längs Malmös gator i flera timmar, det trummas och det viftas med flaggor. Det är precis hur kul som helst!
söndag, juli 29, 2007
Ökenvandring
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Det finns ju Lunds studenters filmstudio. Massor av högkvalitetsfilm.
Gustav
Filmstudion brukar vara utmärkt. Men den finns ju inte här i Malme!
Nej, det är ju så hemskt långt bort :)
Gustav.
Ja, särskilt i mentalt avstånd. ;-)
läste sydsvenskan med fasa...
alltså dom här upphovsrättsfantasierna som folk får för sig... har _alla_ glömt att om det inte vore för munkar (och andra) som suttit för hand och handkopierat texter (piratkopierat om så vill) så hade vi inte haft nån "västerländsk civilisation" --- rubbet hade slutat på nåt varmbadhus under tidig medeltid...
det finns historiskt betydligt färre belägg för att copyright befrämjat kultur än tvärtom.
och varför SFI inte kunde ge Astoria lite mer anstånd begriper jag faktiskt inte... folk är så pinsamma när dom tror att det blir "utveckling" av att leka småkapitalister...
Precis, det finns ju det där urgamla och urtrista skämtet om att avståndet Lund-Malmö är jordklotets omkrets minus 16 km.
Man kanske ska se kulturutbudet i Lund-Malmö som något slags helhet ... Själv åker jag till Malmö då och då (fotoutställningar är alltid bättre i Malmö, tex, och musik oftast bättre i Malmö, såg senast Ladytron på Inkonst. Å andra sidan: jag noterar att du gillar Karl Bartos och Laibach, båda de två har jag sett på Mejeriet ...)
Gustav.
Jacob: ja, SFI:s agerande framstår verkligen som egendomligt. Minst sagt.
Gustav: Jag gillar Ladytron också, väldigt mycket! Och du har förstås helt rätt. I teorin i alla fall. I praktiken blir man tyvärr något mer orörlig med åldern. Jag åkte som yngre betydligt oftare till Filmstudion än vad jag gör nu. I mitt fall handlar det mycket om ökande bekvämlighet parad med en förlamande fattigdom, för andra är det oftast livet självt som kommer i vägen med arbete, barn & allt sånt som gör att man mer sällan tar sig iväg om aftnarna eller helgerna, och när man ändå väl gör det stannar man oftast i hemstaden. Men visst gör man sina avstickare då & då om man har ett genuint intresse för kultur- och filmutbudet.
Royal är en fin biograf i Malmö.
Vågar inte gå på premiärer där mer. (Det väsnas och busas som bara den bland tonårspubliken)
Z: ja, det är ett kapitel för sig det där med bråk under filmvisningar... Fruktansvärt trist. Har varit med om att ungdomar suttit och pratat med varandra i mobiltelefon, promenerat runt i & ut & in ur salongen under filmers gång. Fast man har visst "stramat upp rutinerna" kring det här på Malmös biografer nu, så att det ska vara mindre bråkigt... Hoppas i alla fall.
Skönt, för biljetten är dyr för oss fattiga.
En gång var det ett litet gäng med vuxna (nå'n maffia, kanske) som satt och talade högljutt i telefonen på bio. En kille sade till och en av dessa telefonpratare röt tillbaka: "Håll käften själv!"
30-åringar.
Tragiskt.
Skicka en kommentar