tisdag, september 25, 2007

Sista ord

Okej, detta är mitt sista inlägg om utmotandet av Isabella Lund ur semi-offentligheten (men inte om sexköpsfrågan -- nu när Isabella tystnat blir det än viktigare att vi andra fortsätter diskutera den). Det är säkert inte lätt för Johanna Parikka Altenstedt att stå så förhållandevis ensam nu; vissa utfall mot henne har dessutom gått över gränsen och blivit omoraliska i sig. När hon nu skriver på sin blogg att hon uppfattar sig som föremål för ett mobbdrev ska det förstås tas på allvar. Samtidigt är det rätt viktigt, för den som försöker bilda sig en helhelsbild av "affären", att hennes inkonsekvenser, felaktigheter och retoriska knep som endast bygger på fördomar och socialt förakt för "horor" och "horaktighet" lyfts fram.

1. JPA och de få som försvarar hennes agerande (som här, eller här) hävdar att Isabella utsatt JPA för en förtalskampanj -- när det i själva verket förhåller sig tvärtom. Den som uttalar sig bör först kolla igenom Isabellas blogg, som lär ligga kvar ute på nätet ett tag till, för att få en någotsånär klar bild av vad och i vilka sammanhang det skrivits om JPA där. Bilden är rätt entydig: Isabella angriper JPA på grund av hennes sätt att argumentera och på grund av de angrepp hon själv utsatts för -- men samtliga dessa helt legitima om än ibland känsloladdade debattinlägg utsätts för grovt misstänkliggörande och osakliga ogiltigförklarande av JPA.
2. I den kommentar som "dödade" Isabellas blogg hotade JPA outa Isabella "om hon inte slutade med sina sliskiga felskrivningar". "Johanna Altenstedt har fått nog av Lunds felskrivningar" ekar Nina Unesi på LO-bloggen (sic!). Men vari består då dessa felskrivningar. Vad är det som är fel? "Lögner sprids om vad som har sagts och vad som har hänt" skriver Parikka Altenstedt i sitt senaste inlägg. Men hon talar inte om vilka lögner som spridits.
3. I den kommentar som "dödade" Isabellas blogg hotade JPA outa Isabella "om hon inte slutade med sina sliskiga felskrivningar". Observera språkbruket. I ett annat inlägg på sin egen blogg riktar hon sig till de som vill "kommentera lite djupare värden i livet än bara kommersiell sex". Mest bisarr och avslöjande är insinuationen att de/vi som "försvarar" Isabella är hennes kunder (iofs har jag hört att det finns kvinnor som köper sex av andra kvinnor, så tanken är väl inte helt omöjlig, men jag måste ändå skratta vid föreställningen om mig själv, gifta heterotant som jag är, som sexkund hos Isabella). Jepp, vi som ifrågasätter sexköpslagen och gärna diskuterar den är snuskiga torskar utan sinne för de sanna och viktiga frågorna i livet. Och horor, de är ena riktigt sliskiga typer det. Följdriktigt slår horföraktet ut i fullt perverterad blom hos bloggaren Per, som inleder sitt försvar av JPA med meningen "Nej men oj då, lilla horan utmobbad?".
4. JPA argumenterar mot en motståndare hon helt enkelt inte läst ordentligt. Okej, man måste inte kunna Isabellas blogg utantill för att gå i polemik mot den. Men det är intellektuellt undermåligt att inte bry sig om vad sin motpart faktiskt säger, att istället tillgripa en falsk klichébild som bygger på egna och andras förväntningar på motparten. JPA skriver idag att som anonym kan Isabella "ju lura oss att hon är lycklig - och dölja om hon t ex lever under stort press eftersom hon har byggt ett liv på ett lögn, att dölja sin prostitution för sina närmaste. Det är inte okej att hon låtsas vara glad om hon inte är det." Här finns en märkligt sadistisk logik som jag inte orkar gå in närmare på. Men framför allt är "den lyckliga horan"-klyschan något som snarast står för JPA; inte Isabella som tvärtom gång på gång beskrivit den depression hon befinner sig i och förklarat att hon under lång tid varit oförmögen att jobba. Hela JPA:s oförmåga att ta in de gång på gång upprepade skälen till Isabellas anonymitet (oavsett om den kan anses komprometterad genom uppträdandet i Studio Ett eller inte) talar, för övrigt, också sitt tydliga språk -- här finns en total vägran att ens vilja försöka förstå sin motpart, och detta drar ner den egna argumentationens nivå ordentligt.

Slutligen måste påståendet att Isabella "inte tar sitt ansvar" genom att skylla sitt beslut att sluta blogga på JPA kommenteras. På vilken sätt tar du själv ansvar för dina handlingar JPA? På vilket sätt tar du ansvar för dina egna påhopp, dina egna osakligheter, ditt förtal?

...och slutligen slutligen... I min första kommentar till den här historien undrade jag om någon inom de etablerade medierna skulle komma att reagera på tystandet av Isabella -- och det är det nu faktiskt någon som har gjort, nämligen Andreas Ekström i Sydsvenskan. All heder åt honom!
Uppdatering 27/9: Det har varit lite fram och tillbaka med statusen på länkarna till Johanna P Altenstedts blogg. Hon tycktes först ha raderat sin blogg, sedan gjort den till en privat angelägenhet för speciellt inviterade gäster, sedan raderat den igen? (och trots att jag förstår hur jobbigt det måste vara att ha en så massiv opinion emot sig kan jag samtidigt inte annat än förundras över dubbelmoralen, diskrepensen mellan de krav JPA ställer på andra och det sätt hon själv agerar på). Nu tycks någon annan ha grävt fram informationen & "tagit över" åtminstone de delar av bloggen som är under diskussion, så att de fortfarande finns tillgängliga. Demokratisk välgärning eller bristande respekt? Med tanke på att det nu förs en bred debatt omkring hela den här frågan, och på att JPA:s beteende haft konkreta konsekvenser för bloggosfären, lutar jag åt det första alternativet. JPA har all rätt att dra sig undan debatten när hon vill, men det går förstås inte att göra det hon gjort ogjort. Kanske hade det dock varit bättre att helt enkelt kopiera texterna och publicera dem någon annanstans.
Ännu en uppdatering: Isabella är tillbaka! Hon sträcker ut en fredstrevare till JPA (trots att det egentligen inte åligger henne att göra så) & manar oss andra till vänlighet och lugn. Vill får väl se utvecklingen an, men jag skulle tro att den moderliga förmaningen lugnar ner oss hetlevrade bloggare ett tag.

20 kommentarer:

John Eje Thelin sa...

Det är såna här inlägg som har gjort att den här bloggen snabbt hamnat på min dagliga läslista. Lysande. Tack.

Charlotte sa...

Åh, tack själv!

Per Hagwall sa...

Sin vana trogen tillåter inte heller Nina Unesi kommentarer. Med sina extremt ömma tår parat med en självpåtagen rätt att med hårda ord fördöma allt och alla hon inte gillar företer hon stora likheter med JPA. Vänta nu, det kanske är en och samma person! Har någon sett dem samtidigt?

stefan hallgren sa...

Jag hade kunnat förstå JPA om hon hade (över)reagerat spontant i ilska över att bli dissad, och sedan ångrat sig, åtminstone vad gäller hotet om "outing", men vad jag kan förstå av hennes egna kommentarer ångrar hon sig inte ett skvatt. Hon verkar faktiskt tycka att anonyma personer inte bör få yttra några kritiska åsikter om sexköpslagen. Hon gör sig själv därmed till en virtuell sexköps-debatt-stoppskylt.

Charlotte sa...

Per & Stefan: ja, hon & Nina Unesi verkar bilda en gemensam sexköpsdebattstoppskylt.

Anonym sa...

Ge JPA tillräkligt med rep så hänger hon sig själv, kolla "debatten" på sourze som avslutades med:

http://www.sourze.se/M%c3%a5nadens_Sourzekr%c3%a4k_10163167.asp

kolla in kommentarerna, hon går loss som en tornado på en campingplats, för att citera min sons favoritfilm.

Man kan lungt sluta bry sig om henne och nöja sig med att kontakta tidningarna hon lyckas få in artiklar i och ge dem lite smakprov på vad hon kan hitta på.

Bra skrivet, förresten. Bloggosfären verkar ha blivit vad Sourze var när det var en bra sajt, imponerande och svårare och svårare att ignorera.

/Jesper

Charlotte sa...

Intressant. Hittade stället efter lite detektivarbete, hela länken ryms tyvärr inte i kommentarsfältet. Några siffror (67, tror jag) och ett .asp fattas.
Tack för smickret! går alltid hem hos mig.

Anonym sa...

Tidningen Medievärlden tipsade om debatten långt före Sydsvenskan, dessutom med länkar till bloggarna...
http://www.medievarlden.se/Articletemplate.aspx?versionId=87500

Charlotte sa...

Ja, just det anonym, jag såg faktiskt det via Louise P:s blogg, men glömde sedan bort den artikeln (så är väl inte heller detta någon stor tidning?). Eller så kanske jag förträngde den, för att den var skriven som den var. "Sexköpslobbyns taleskvinna"...det är ju jättekonstigt & insinuant skrivet, vem är "sexköpslobbyn"? En annan sak, som inte är lika viktig, är att artikeln hävdar att både Isabella & Blogge Bloggelito förespråkar "legalisering" av prostitution, när det istället är avkriminalisering de båda står för. Kan tyckas vara en ointressant teknikalitet, men det är en rätt viktig skillnad som artikelförfattaren tydligen inte har kläm på.

drf sa...

Tack för den läsning du erbjudit kring allt detta, denna blogg har redan åkt in på mina favoriter!

Charlotte sa...

Tack för det!

Tjoflöjten sa...

Trots att denna debatt är inaktuell måste jag kommentera detta, då det är så många frågor som inte får ställas, än mindre besvaras i de s.k liberala leden.

Det är väl inte helt osökt att faktiskt föreställa sig att det till största delen ligger i torskars/hallickars intresse att "horornas rättigheter" ständigt upphaussas av liberaler, även av gifta hetero-sådana?
Är dessa aktörer helt bortraderade ur debatten? Är frågan vilka som aktörer vinner på att sexköp avkriminaliseras helt irrelevant? är det inte ett faktum att marknaden består av säljare och köpare?
Som jag tolkar debatten kring JPA:s hot om outing, handlar det om att de som vågar se risken att de som redan gör profit på andras lidande inom sexköpsindustrin faktiskt är de som gynnas mest av både en legalisering och avkriminalisering ska straffas till tystnad för att de innehar sådana argument.
Det framstår som rent cyniskt att helt utlämna det perspektivet, även om JPA uttalar det. Sedan skyller man på JPA:s "hot" för att själv legitimera en massa hatreaktioner mot henne. Det är något sjukt över detta, att så många hetsar mot en enda person på nätet, och fortfarande utmålar sig själva som försvarare av yttrandefriheten och demokratiska rättigheter. Yttrandefriheten gäller bara dem som faktiskt gynnar de egna politiskt liberala och rent personliga motiven har vi fåptt bevittna, speciellt tacksamt är det tydligen att ha ett prostitutionsalibi som för talan, så slipper man göra skitgörat själv. Det är pinsamt att vederbörande inte förmår se de egna, inre förtryckmekanismerna och hur de opererar friskt med stora ord om rättigheter, yttrandefrihet, mm.
Det är detta som blir det bestående intrycket av debatten, vare sig man vill det eller inte.

/Tjoflöjten

Charlotte W sa...

Tjoflöjten: perspektivet "vem tjänar på legalisering" har många gånger varit uppe i debatten, det vet alla som verkligen följt den. Hallickar tjänar verkligen inte på avkriminalisering, tvärtom. Och förbud mot att oskäligt exploatera andras arbete skulle naturligtvis även fortfarande vara förbjudet. Däremot skulle en avkriminalisering göra det möjligt för sexsäljare att hjälpa varandra för att få större trygghet i sitt arbete (något de inte kan idag p g a kopplerilagen).
Visst vinner torskar på avkriminalisering, dock inte sådana torskar som anser sig kunna behandla sexsäljare hursomhelst. I alla fall inte med en avkriminaliseringsstrategi som är kopplad till empowermentstrategier & konkreta åtgärder för att stötta sexsäljare & understryka deras mänskliga rättigheter.

Tjoflöjten sa...

Ok, jagh förstår att din tanke är god. Men jag tycker att godheten punkteras just i hur resultatet av det ädla försvaret för Isabella Lund resulterade i hetsjakt och tystande av en annan individ. Det i sig säger att det inte handlar om godhet utan egna motiv. Och en avkriminalisering garanterar knappast att hallickar inte skor sig på verksamheten. Det är aningens naivt att tänka sig att det inte blir så. Även om du säkert inte vill att det ska förhålla sig så. Varför får dessa så viktiga frågor aldrig ställas eller besvaras i debatten?
Man romantiserar och idealiserar en avkriminalisering. Vem tjänar på denna romantisering, undrar jag?

Charlotte W sa...

Men snälla du - dessa frågor får visst ställas. De ställs ofta. Det är bara att ställa dem. Jag har svarat efter min förmåga.
Vad man inte "får" göra, däremot, är att hota med att exponera en utsatt människa. Så som Johanna P A gjorde.

Anonym sa...

Ursäkta uppehållet, visste inte om jag skulle gå i svaromål eftersom det kändes omöjligt att svara på det där ultimata argumentet: " Hon exponerade en utsatt människa" men så surfade jag förbi här som av en händelse och med lite distans skulle jag vilja kommentera ändå, om det är ok.

Jag tror att mycket av debatten handlade om missförstånd. Jag menar, det borde inte vara så svårt att kunna åtminstone ägna JPA lite empati, med tanke på vad hon blev utsatt för, men det har mig veterligen inte gjorts. Hennes namn är draget i smutsen, och det har säkert påverkat henne, på samma sätt som en outning av Isabella skulle ha påverkat henne.

Epitetet "en utsatt" kan ju inte vara en fribiljett för andra att bete sig hursomhelst i dennes ställe, inte heller kan man exponera/utsätta människor som inte betecknas av andra som "utsatta".
Vad händer då en utsatt, utsätter andra?

Tycker drevet mot henne var vidrigt, ändå ska det tydligen försvaras och uttryckas. Det hat som uttryckts mot JPA är fruktansvärt och det handlar inte bara om att man vill försvara en utsatt, Isabella blev marionett för något annat motiv, tror jag.

Poängen är att man inte behandlar människor såsom gjorts mot JPA för att man står på rätt sida saken och säger sig försvara en "utsatt" människa.

Jag tyckte ändå att JPA hade en förklaring till hur HON kände sig exponerad av Isabella och drogs in i en debatt utan att vilja delta överhuvudtaget, samtidigt som en massa isabelladiggare hetsade emot henne och sade att hon skulle debattera med henne, hon kände sig maktlös, och ja, faktiskt utsatt plötsligt, vilket kan ha varit svårt att hantera, och gjorde ett utfall, ser jag det som. Ingen tycks ha reflekterat över detta. Men nu, när lite vatten runnit under broarna, kanske det finns förmåga till viss reflektion?

Sedan kom Isabella tillbaka, och JPA har, mig veterligen försvunnit. Så den som har motats bort, var ju inte Isabella, även om det är märkbart tyst om henne nu. Så den vi fäster epitetet "utsatt" på, kan inte alltid i alla lägen vara mest utsatt, det blir farligt att se det så, även om jag kan vara kritisk emot JPA.s handlingar.

Jag tycker att det som hände efter JPA:s hot mot Isabella var en folkrättegång, där JPA inte hade en försvarsadvokat att tillgå ens en gång.
Hennes person har förlöjligats och hon har blivit kallad vadsomhelst av människor. Även om handlingen ska dömas, tycker ändå att det är ruskigt att internet blivit ett tillhåll för privat rättsskipning.
Handlar inte den här vreden om att man behövde Isabellas person för att legitimera en liberal prostitutionssyn?
Jag tror det ligger mycket i det, och det var därför hatet mot JPA fick sådana enorma proportioner...Utan Isabella, ingen förespråkare.
Är det en rättighet som är nästintill grundlagsfäst, s¨å är det mäns rätt att köpa sex. Nåde den som hotar den rätten, hon ska, liksom feminster i gemen, avrättas utan pardon. Då väger kvinnors rätt till sina kroppar inte lika tungt.
Detta var vad jag hade att säga.
Hoppas du inte misstycker att svaret varit lite sent, en aning långt, och tar upp ett annat perspektiv än det som framkommit i debatten...Tror vi ändå kan vara överrens om att man vare sig ska hota eller mobba människor.
Allt gott,

/Tjoflöjten

Charlotte W sa...

Jag tycker inte det känns meningsfullt att diskutera med någon som har bestämt sig för hur det ÄR och vad som i själva verket låg bakom försvaret av Isabella, helt utan att vara intresserad att ta till sig faktiska argument. Det spelar ju ingen roll vad jag eller någon annan skriver, eller hur, du "vet" ju att allt i slutändan ändå bara handlar om att försvara de usla männens rätt att köpa sex...
Och du har inte brytt dig om att försöka ta till dig själva grundproblemet i Isabella/JPA-debaclet, nämligen att Isabella av sociala skäl var tvungen att uppträda anonymt och därför befann sig i en särskilt sårbar sits. Till skillnad från JPA. Hon (JPA) skulle ju kunna uppträda i bloggosfären och annorstädes under vilken pseudonym som helst, "Tjoflöjten" tex, utan att riskera något. Många är arga på henne, det är sant, men det kanske har med hennes eget beteende att göra? Vissa gick förvisso över gränsen, det är sant, och det försvarar jag inte. Men till saken hör kanske att såväl JPA som flera av hennes meningsfränder i sin tur överträtt gränsen för anständighet - så det framstår för mig som något oklart var mobbmentaliteten egentligen hör hemma.

Anonym sa...

Ok, dåså, då kommer vi inte längre. Du tycker det är meningslöst att diskutera med mig, fine. Jag kan inte diskutera på det sätt du behöver och vill, men det handlar nog om att vi helt enkelt ser olika på saken. Bra att du erkänner att vissa gick över gränsen. Jag vill också förtydliga att jag INTE är JPA...
Jag vill vara anonym, men är inte så naiv att jag inte tror att du kan ta reda på personuppgifter. Vill alltså förtydliga det, så det inte råder några missförstånd huruvida jag är egentligen är en JPA under pseudonym...Det är egentligen meningslöst att insinuera sådana saker, eftersom det lätt blir ryktesspridning och förvandlas till sanningar. Bättre då att fråga rakt ut. Så nu vet du det.
Allt gott, / Tjoflöjten

Christoffer sa...

Jag ser det såhär: när drevet väl var igång så gick en del för långt i sitt hat mot JPA. Sånt är aldrig acceptabelt, och jag känner empati med henne om hon kände sig förföljd och mobbad av folk på bloggarna. Min fantasi är ganska god och jag kan föreställa mig hur läskigt det skulle vara.

Men man kan dock inte glömma att JPA började genom att hota en annan människa till tystnad. Hade hon insett det hemska och odemokratiska i sitt tilltag och bett om ursäkt för sitt övertramp så hade saken säkerligen varit ur världen. Men det gjorde hon inte och hennes kommentarer, både före och efter hotet, visar på en otrolig arrogans, inskränkthet och dessutom ett renodlat förakt mot Isabella. Dom pinsamma kommentarerna finns fortfarande för allmän beskådan.

Man kanske i och för sig ska tacka för så ärliga meningsmotståndare :) Det är sällan föraktet är så omaskerat som i JPAs kommentar på Isabellas blogg.

Charlotte W sa...

Christoffer,
håller med. Bra sammanfattning.