onsdag, april 25, 2007

föraktet är konstant

Igår 24/4 kunde man läsa en konstig liten kortartikel i DN med titeln "Även Jimmie Åkesson läser skönlitteratur" (jag tror inte den finns utlagd på nätet, har i alla fall inte hittat den). Det är Jonas Thente som reflekterar lite omkring förlaget Modernistas senaste nyhetsbrev, där SD-ordförandens läsvanor redovisas. Thente avslutar: "En förtjänst är väl i alla fall det faktum att Åkesson alls läser skönlitteratur. Jag tvivlar på att någon av de demokratiska partiernas ledare gör det." Que?
Vad menar karlen? Är han ironisk? Hur är det möjligt att efter nittonhundratalet fortfarande hålla fast vid en föreställning om den skönlitteraturläsande människans allmänna överlägsenhet? För jag anar att det är nånslags bakhuvudets "de är ju så korkade, obildade och värdelösa, våra politiker, tänk om de läst skönlitteratur då hade de blivit förfinade som Horace Engdahl och Stefan Jonsson och då hade vi fått elitpolitik här i landet!" det är frågan om. (Att det är något konstigt med själva föreställningen att övriga partiledare och språkrör inte skulle kunna ha någon roman liggande på nattduksbordet kan vi lämna därhän f t.) Samtidigt upplöser föreställningen sig självt genom hänvisningen till att även (en best som) Jimmie Å läser -- eftersom detta enligt den här tankebanans logik borde göra honom till den bäste, mest humanistiske och djupsinnige politikern, medan det ju samtidigt beskrivs som anmärkningsvärt att just han är en konsument av les belles lettres.
Men egentligen borde man förstås inte vara förvånad. Det är allas förakt mot alla som gäller. Den liberale debattörens förakt mot kulturkoftorna. Kulturkoftans förakt mot märkesväskköparen (och där går inte jag fri). Märkesväskköparens förakt mot den fattiga grå kyrkråttan. Gråsossens mot den lattedrickande, dansande pomovänstern. Den akademiskt skolade pomovänsterkillens mot den korkat låga damtidningsnivån på svensk kulturdebatt. Den svenska kulturdebattens mot bloggosfären. Bloggosfärens mot självgod gammalmedia (återigen, jag går inte fri). Rundgång rundgång i all evighet amen.
Inget är så pinsamt som föraktet. Inget så korkat. Så avslöjande för den som bär det. Min särskilda akilleshäl är de jag uppfattar som arroganta och uppblåsta klättrande intellektuella unga män. Sådana som exempelvis just Jonas Thente varit eller är. Ingen går fri, också damen med de påklistrade vingarna bär ett sarkastiskt grin på sina läppar. Och gör det lätt för alla att räcka tunga åt henne.

18 kommentarer:

Anonym sa...

Jag håller med. Förakt är inget annat mänsklig svaghet illa förklädd till överlägsenhet (mot mänsklig svaghet). Men ingen går fri från det. Inte ens du och jag.

Anonym sa...

Tack Charlotte för att du sade det som jag tänkte när jag läste Thentes notis! Fast jag vet inte om det är förakt, jag tycker bara det är, faktiskt, lite korkat.

Anonym sa...

Vilket konstigt resonemang de för. Jag har träffat på människor i alla möjliga läger och yrken som läser.
Varför skulle det vara konstigt att SD.s ledare läser mycket? Han har ju gjort ett stort arbete för att göra SD rumsrena (fast det är ju lurendrejeri i och för sig).
Jag tror att de flesta partiledare och politiker läser rätt mycket, de flesta som reser mycket för det. Tycker jag mig ha märkt.
RS
kulturbloggen.com

Charlotte W sa...

Alexander: precis.

Mariah: för all del! Jag kanske skulle sno SD:s devis till min blogg ("Jag skriver det du tänker!")?

RS: jag tror du har rätt.

Anonym sa...

Oj, vad jag gillade katten-på-råttan-listningen efter "allas förakt mot alla"! :)

Och; förakt eller ej, detta att ständigt (snarare ofta) att markera sig själv genom att säga vad andra är (dåliga på, har missuppfattat, etc), det är ju allt lite märkligt. Ja se; vad de gör, de andra. Och jag. ;)

Klart man hittar vänner genom att tydligt dissa möjliga gemensamma fiender?!
-p-

Anonym sa...

Människan behöver utse en fiende. Därför är det inte fred på jorden. Därför behöver vi en invasion från Mars - så att vi alla hand i hand kan släppa vårt förakt mot varandra och istället förakta Marsmannen.

Charlotte W sa...

-p-: ja, visst är det pinsamt?

anonym: men då blir det ju synd om Marsmannen?

Anonym sa...

Diskussionen påminner mig om den mycket pedagogikt utformade låten "Häxprocess" av Kjell Höglund.

http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendID=70215640

Bra, eller hur?

Charlotte W sa...

Tyvärr kan jag inte komma åt låten genom den länken Andreas. Men Höglund verkar vara en spännande farbror, har aldrig lyssnat på honom men det ska jag försöka göra vid tillfälle.

Redaktionen sa...

Jag minns när Bush Jr "avslöjade" att han läste Främlingen av Albert Camus. Hur skulle man tolka det? ;-)

"Gråsossens mot den lattedrickande, dansande pomovänstern. Den akademiskt skolade pomovänsterkillens mot den korkat låga damtidningsnivån på svensk kulturdebatt."
Det tyckte jag nästan var det bästa av allt det du skrev. :-D

Charlotte W sa...

Tänkte väl att du skulle fastna för det. :)
Ja, hur ska man tolka det där med Bush & Camus? Jag tycker ju det är jätteroligt att tänka mig just den där läsaren till just den där boken -- och det beror kanske litegrann på min egen snobbism?

Redaktionen sa...

Ja, fattar han överhuvudtaget vad boken handlar om? ;-)

(Jag är tyvärr för pretto för att dansa nykter...)

Anonym sa...

Lite analys om Bush och hans "läsning" av Camus:

http://www.counterpunch.org/leupp02262005.html

http://www.slate.com/id/2147662/

Charlotte W sa...

Tack för länkar anonym.
Tagen på allvar är förstås Bush's läsning av Camus otroligt intressant. Och oerhört skrämmande, javisst. Men en läsning är det likförbannat, utan citationstecken.

Anonym sa...

Men föraktet kan vara nyttigt för att få en att skärpa sina insikter - inget eldar på så bra som irritation mot dumheter och deras bärare. Bara man sen genomskådar de olika förkatkedjorna som du så snyggt gör, så man inte fastnar i ressentimentet. Farligare än lite ressentiment är dock den hippa idén om att ressentiment är rotet till allt ont.

Charlotte W sa...

"Farligare än lite ressentiment är dock den hippa idén om att ressentiment är rotet till allt ont." Mm, det hade jag velat höra/läsa mer om.

Mr Brown sa...

Utmärkt postning, kulturkoftan ;)

du visar verkligen hur komplicerat det är att vara människa.

min åsikt är att det finns ett överskott på förakt i världen och ett underskott på respekt och att den balansen styrs av och styr konflikter. jag tror också i min naiva enfald att respekt är bra och förakt dåligt och, i de ljusa stunderna, att det finns lösningar. i de mörka framstår världen bara som kaotiskt aggressiv.

för övrigt tycker jag att alla nattduksbordsböcker borde redovisas öppet och utan fördömanden (vet inte om jag själv skulle kunna hålla det löftet dock).

Charlotte W sa...

Tack herr Brun!
"Alla nattduksböcker redovisas öppet", ett hårt krav! Vem vet hur många politruker som har typ "Ligga i Lund", "Hollywoodfruar" eller nåt annat pikant? Sven Hassell? :)