söndag, januari 14, 2007

fruntimmer, fruntimmer


"Men det finns ju inte så många kvinnliga filmregissörer" har man ju fått höra när man beklagar sig över det klena inslaget av fruntimmer i exempelvis cinemateksutbudet. Nej, jag ska inte påstå att det finns lika många kvinnliga som manliga filmskapare att välja mellan. Men väl att det nog finns/har funnits fler fruntimmer på det här området (också) än vad de flesta förmodligen tror. Här några namn:

Vera Chytilova, Lizzie Borden, Jane Campion, Helke Sander, Lina Wertmüller, Agnès Jaoui, Vibeke Lökkeberg, Marilou Diaz-Abaya, Joyce Wieland, Larissa Shepitko, Aparna Sen, Jackie Raynal, Marziyeh Meshkini, Michelle Citron, Lana Gogoberidze, Vivienne Dick, Abigail Child, Annette K. Olesen, Lotte Reiniger, Kathryn Bigelow, Agnès Varda, Iris Gusner, Suzanne Osten, Susan Seidelman, Claire Denis, Diane Kurys, Carolee Schneeman, Jill Godmilow, Amy Heckerling, Maria Luisa Bemberg, Tahmineh Milani, Patricia Rozema, Mai Zetterling, Helma Sanders-Brahms, Maya Deren, Wanda Jakubowska, Helle Ryslinge, Colline Serreau, Sarah Maldoror, Claudia Schillinger, Pascale Ferran, Su Friedrich, Sara Gomez, Gillian Armstrong, Erica Beckman, Barbara Hammer, Christine Edzard, Dorothy Arzner, Mimi Leder, Marianne Ahrne, Monika Treut, May Spils, Gunnel Lindbom, Anna Hoffman-Uddgren, Ulrike Ottinger, Mathilde Landeta, Lynne Ramsay, Suzanne Bier, Marianela Alas, Samira Makhmalbaf, Patty Jenkins, Leontine Sagan, Penny Marshall, Laleen Jayamanne, Alice Guy, Mary Ellen Bute, Leslie Thornton, Lisa Cholodenko, Marta Meszaros, Nora Ephron, Lucia Murat, Marjorie Keller, Nadine Trintignant, Kimberly Peirce, Pernille Fischer Christensen, Ula Stöckl, Jytte Rex, Julie Taymor, Julie Dash, Mary Harron, Lisa Ohlin, Germaine Dulac, Agnieszka Holland, Natalya Bondarchuk, Catherine Breillat, Margaretha von Trotta, Mira Nair, Evelyn Schmidt, Liliana Cavani, Chantal Akerman, Ingemo Engström, Kira Muratova, Rakhshan Bani-Etemaa

Där några namn. Omkring hundra sådär. Det är regissörer från olika tidsperioder och olika världsdelar som jobbat i vitt skilda genrer och stilar. Something for everybody. Något kan vara felstavat; jag kan ha råkat upprepa något. Förhoppningsvis väcks någons nyfikenhet, någon driftig människa kanske kan få inspiration till ett festivals- eller filmklubbsprogram, en artikel eller ja, vad fan som helst. En internetresurs kanske, i stil med den här eller den här. Visst, jag vet att alla tänker på jämställdhet nuförtiden. Det finns framför allt universitetsstudier för sånt där. Och ibland tänker jag: feminism är bara en karriärsväg idag. Det händer ju ingenting. Jag måste ju ha fel, eller hur? Snälla, säg att jag har fel.

8 kommentarer:

sidekick sa...

Måste tyvärr säga att du har rätt.. det är väl som vanligt att det är kvinnor som läser dom kurserna medan männen struntar i det och förlitar sig på manliga nätverket och en grundläggande kunskap om manliga filmare... det suger. Bra skrivet.

charlotte sa...

Tack rara sidekick.
Har en känsla av att feministisk teori är på tillbakagång i hipphetshierarkin - ett tag var den populär hos män som då kunde använda sig av den i sina karriärer utan att den tycks ha gjort någon större skillnad i praktiken.
Men idag läste jag i tidningen att vårens svenska filmer kommer att vara gjorda av kvinnor i lika stor utsträckning som av män. Och det är ju bra förstås.

Blogge Bloggelito sa...

Var är Riefenstahl?

charlotte sa...

Ha ha! Hon får inte vara med.

jimpan sa...

Jag brukar inte ha sån koll på regissörer (fast de favoriter jag har - liksom de jag tenderar att ogilla - är "av en händelse" nästan uteslutande män: gillar t.ex. Todd Haynes och Ang Lee, ogillar Jerry Bruckheimer, fast JB är väl producent?), utan är i så fall mer inriktad på skådespelare.

Det finns nog inget hopp för mig... Fast Susanne Bier gillar jag ofta. (För min del är det ju inte så att jag per automatik uppskattar en film för att dess regissör tidigare gjort en film jag gillade.)

charlotte sa...

Det finns säkert hopp för dig, du har bra smak i alla fall! Fast Bier tillhör inte mina favoriter bland de som jag listat här precis. Breillat, Makhmalbaf, Harron, Murat, Deren är några av de jag gillar mest. Dock har jag inte sett alla - problemet är ju att inte ens en filmhistoriskt viktig regissör som Germaine Dulac visas i Sverige annat än vid nåt ytterligt sällsynt tillfälle. Och det är ju inte ditt fel så du behöver inte uppleva någon skuld för det här precis...:)

Ulf Bjereld sa...

"Bra smak". Hm, det där lät mystiskt...Skämt åsido - underbar lista! Men varför får inte Leni Riefenstahl vara med? Allvarligt.

charlotte sa...

Fru strand: listan är inte och är inte avsedd att vara heltäckande. Och jag utelämnade med vilje två som ändå är mycket omtalade: Riefenstahl o Ida Lupino (som senkommet fått välförtjänt uppmärksamhet). Min kommentar till Blogge var inte helt seriös, men jag tycker det är sorgligt att just Riefenstahl så ofta får bli DET stora exemplet på en kvinnlig regissör som lyckats mot alla odds. Inte bara på grund av kryptonazismen utan också för att jag personligen tycker hennes filmer är övervärderade. Visst har hon haft stort inflytande vad gäller kamerateknik mm, men det är ju som du antyder, den goda smaken, vad det nu är, är ingen objektivt o evig fastställbar storhet. Det har varit mycket tal om fascinerande fascism och trollbinderi i samband med Riefenstahl, men det kanske inte finns där för alla eller om man helt enkelt väljer bort det? Själv blev jag mest uttråkad och sömnig när jag såg den monotona o bombastiska Viljans triumf.