fredag, december 29, 2006

miljömuppar i mitt hjärta

Varför är Miljöpartiet inte mer populärt egentligen? Det borde ha en betydligt större anhängarskara givet att vårt senkomna och av nöd framtvingade spirande miljömedvetande bekräftar vad mp länge hävdat. Men än fortsätter medelklassen att gå gasande och rapande in i undergången - så leds vi också av ett parti som tycker att ekonomisk tillväxt måste ha företräde framför miljöåtgärder.
Till en del handlar det nog om nåt så korkat som stil. I hovkulturens dagar verkar miljömuppstilen helt hopplöst pinsam. Från vänsterhåll tillkommer en misstänksamhet inför mesmullens uppenbara brist på konfliktmedvetande. Var finns aggressiviteten? Kan vi se Peter och Maria hålla brandtal för massorna i en gigantisk manifestation mot exempelvis sänkta lägstalöner? De är bra på att ta strid för utsatta grupper som till exempel gömda flyktingar, men deras brist på förmåga att verkligen välja sida vad gäller den ekonomiska politiken uppfattas som en svaghet - och, menar jag, är det också. Att de fortfarande inte fullt ut vill välja sida tyder trots allt på en bristande verklighetsförankring.
Partiet har medlemmar som vill verka för en tydligare vänsterprofil, till exempel Jimpan. Skulle de lyckas skulle Miljöpartiet på ett unikt sätt kunna kombinera ekonomisk rättvisepolitik med realistisk miljöpolitik och en liberal eller frihetlig hållning. Ibland visar miljöpartister prov på ett förvånansvärt fritänkande, till exempel då Alexander Chamberland och hans unga gröna ifrågasatte den inom vänstern så vanliga förbjudande hållningen mot all form av pornografi (se här). Den sorgligt fimpade friårsreformen är ett annat exempel. För att citera Wetterstrand herself: "Friåret är en av de mest liberala reformer som genomförts i Sverige - ändå stoppas den nu av partier som samtliga kallar sig liberala. Moralismen vinner över den liberala människosynen vid tanken på den onyttiga medborgaren..."
Sympatiskt är också förslaget att införa nya namn i namnsdagskalendern. Det borde vara en självklarhet att Ali, Muhammed och Zeinab m fl ska kunna fira namnsdag precis som Lena, Rickard och jag. Finns det några vettiga skäl däremot? Namnsdagsnamnen har varit föremål för modernisering förr - det är dags att göra en ny upprustning nu.

9 kommentarer:

jimpan sa...

Jag tackar för komplimangen! Håller med dig om att Mp måste skärpa till sig i en del frågor, främst vad gäller välfärd och ekonomisk rättvisa, och vissa förutsättningar finns trots allt i partiprogrammet (som jag tycker är betydligt bättre än V:s). Det gäller bara att engagemanget mobiliseras.

Sedan handlar vägran att ta ställning till höger/vänsterskalan om lite mer än det du tar upp här. Om vänstersidan ska vinna nästa val måste man nog göra någonting liknande det som borgarna gjorde med allians för Sverige, men jag skulle sörja om utvecklingen gick mot ett tvåpartisystem som i USA.

Det behövs småpartier (även om jag hoppas och tror att Mp kan bli större än idag) som ifrågasätter det endimensionella politiska tänkandet. Trots allt: Är det inte det som de bästa av de s.k. förnyarna inom V gjort och gör - och det uppfattas som en högervandring? (Och kan så vara på vissa sätt - men det är mer komplext än så.)

jimpan sa...

Eller ja, komplimang och komplimang, det var det kanske inte - men jag blev smickrad över att du nämnde mig i alla fall.

charlotte sa...

Klart du ska ta det som en komplimang jimmybaby.
Jag håller med om att man nog måste bilda en starkare allians på vänstersidan för att kunna vinna valet, men jag ser det nog mer positivt än du. En bred och stark vänster är vad jag hela tiden uppfattat att v-förnyelsen stått för snarare än ett försök att komma ifrån höger-vänsterskalan. Ironiskt nog är väl ett dogmatiskt v det svagaste kortet i en dylik allians. Småpartier är bra när de kommer in och livar upp. Men det finns ett problem med ett politiskt landskap bestående av många småpartier också. Det bildas koalitioner mellan många disparata parter vilket leder till en urvattnad politik. Undrar om den stora italienska koalitionen t ex, som ju sågs som ett föredöme av många inom vvv då föreningen bildades (tyckte själv den verkade bra också) är så lyckad egentligen. (Och ärligt talat, jag ryser när jag tänker på en stor svensk vänsterkoalition bestående av skp-are, trottar, fior, olika exilgrupperingar, vänsterpartister, miljömuppar m fl... Mon dieu, det skulle liksom bli svårt att åstadkomma saker...)

jimpan sa...

Fast en bred och stark vänster måste väl ändå bestå i att man tillför andra dimensioner än höger/vänsterskalan?

Som du säger är det inte bra med för många småpartier heller, men det måste finnas något mellanting mellan det och ett tvåpartisystem.

Den mängd partier vi har idag är nog rätt lagom. Sedan är det hypotetiskt sett inte fel om något småparti åker ut och ett annat kommer in vid ett val, och vid nästa val kommer något annat in och ett tredje åker ut.

(Det skulle inte vara så dumt om Kd åkte ut och de minst skogstokiga gick över till M eller Fp, och Fi kommer in istället - eller att Mp går framåt.)

charlotte sa...

Nu förstår jag inte riktigt hur du menar? En stark vänster kan ju inte finnas om skalan upphävs. Du kanske tänker på detta att införa andra dimensioner än ekonomisk ojämlikhet i idégodset? Där är jag helt enig med dig i så fall men detta är tillsatser som ryms inom vänstern, eller finns vid sidan av det ekonomiska rättvisetänkandet. Det är ett breddande av vänstern snarare än ett frånsteg därifrån.
Håller i princip med dig i övrigt. Ävenom jag personligen inte har någon större tillit till Fi skulle det förstås vara härligt om de satt i riksdagen istället för kåddarna. Men i valet mellan Kd, M o Fp vet jag ändå inte vilka jag tycker är värst...

jimpan sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
jimpan sa...

Att förhålla sig kritisk till att politiken ska byggas på en endimensionell höger/vänsterskala är inte detsamma som att förkasta en sådan skala. Så vi är nog rätt eniga.

Den eventuella avsmalningen av V är väl att man reducerar allt till höger/vänster (även om man säger att man också är feministisk, många är det också). Mp (och Fi, även om dess ideologi tycks bygga mycket på just de feministiska inslagen i V:s partiprogram - om än inte enbart, t.ex. finns en positiv syn på social ekonomi) behövs för en bredare vänster, just i och med att man tänker i andra dimensioner.

charlotte sa...

...och där är vi minsann helt överens! (Härligt med enighet! :))

Arto Ukkinen sa...

Gott Nytt År

:-)