fredag, december 10, 2010

Vargas Llosas oälskade styvbarn

Skriver idag om Nobelpristagaren i KB.
Är man fåfäng om man tycker ens egen rubrikidé var bättre? (Den som jag satt till det här inlägget.)
Ekis Ekmans artiklar finns här: 1 & 2. Man kan ju inte påstå att de orsakade en bloggbävning direkt men de har onekligen haft inflytande på ett sätt jag tycker är synd. "Usch vilket mansgrisigt sätt att beskriva kvinnor på. Honom tänker jag då inte läsa!" skriver en kommentator (här). Jag tror inte det var detta Ekis Ekman egentligen ville (att man skulle strunta i att läsa Vargas Llosa alltså). Men hennes läsning är ickedestomindre demoniserande, slarvig och enögd, även när det gäller Det gröna huset (som är den bok hon först tar upp).

Jag måste dock säga att det här avsnittet om hustrun i författarens Nobelföreläsning inte precis gjorde mig tårögd av rörelse, snarare lätt deprimerad:

Utan henne skulle mitt liv för länge sedan ha upplösts i en kaotisk virvel, och varken Álvaro, Gonzalo, Morgana eller de sex barnbarn som förlänger och gläder vår tillvaro skulle ha existerat. Hon gör allting, och hon gör det bra. Hon löser problemen, sköter ekonomin, håller ordning i kaos, håller journalister och intränglingar på avstånd, försvarar min arbetsro, bestämmer möten och resor, packar och packar upp väskor, och hon är så generös att till och med när hon grälar på mig ger hon mig den bästa komplimang som finns: ”Mario, det enda du duger till är att skriva.”

Well, den här typen av markservice är väl vad som alltid gjort att män kunnat växa - och kvinnor krympa. Tänker jag.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Bra recension, håller helt med dig ang gubbsjukestämpeln. Själv tyckte jag förstås att romanen var oerhört bra, jag stördes inte av att de olika kasten mellan miljöerna-det var bara roligt att undra i vilken skepnad eller miljö hon skulle dyka upp i nästa gång....Däremot håller jag med dig om att hon är ytligt beskriven, men det är ju som du säger passionen (den hopplöst idealiserande) som står i centrum.

"Well, den här typen av markservice är väl vad som alltid gjort att män kunnat växa - och kvinnor krympa. Tänker jag"

För all del, men tänk på att många kvinnor vill och förväntar sig att sköta markservicen, ....Om ett samhälle ska bli mer jämnställt tror jag många kvinnor också måste ändra attityd.

Eleni S.

Charlotte W sa...

Absolut. Du har helt rätt. Hon behöver föralldel inte heller vara olycklig, och han behöver naturligtvis inte alls vara ett svin privat bara för att han har en fru som sköter markservicen. Men tanken inger mig personligen lätt olust.

Anonym sa...

"Men tanken inger mig personligen lätt olust."
Mig också.... Eleni S

A-K Roth sa...

(Vad jag hatar ordet gubbslem! Vilka människoföraktande personer myntade ordet och vilka använder det?)

Charlotte, jag tror det är möjligt att Llosa är just så omöjligt borta i det praktiska som han själv och hustrun påstår, just för att jag har en sån härhemma, en som till sommaren fyller 75 men som på heltid skriver och forskar om tumörer. Han gör dock några hushållssysslor varje dag men jag måste vakta tvätten så han inte förstör den. Min poäng är, varför skulle det störa oss hur andra par lever sina liv? Varför skulle vi känna det minsta olust om inte paret Llosa gör det?

Charlotte W sa...

A-K: jag hatar också ordet gubbslem.

Olusten handlar inte om att döma ut andra enskilda människor utan om att se ett mönster som är tämligen deprimerande i makroperspektiv. Vi har alla våra egna personliga historier och erfarenheter, själv växte jag upp med en mamma som var hemmafru, som krympte av det och inte borde ha varit det.
Men visst, jag vet mkt väl att människor är mer eller mindre bra på det praktiska i tillvaron. Är själv inte bra på det men har svårt att se hur jag med gott samvete skulle kunna lämpa över allt på en annan person (och det verkar ju inte din man göra). Framför allt: vilken man skulle tycka det var en bra deal att ge obetald, konstant markservice åt mig?

A-K Roth sa...

Jo, han är den som bär ut till komposten en stor bytta med skal etc precis varje dag men jag är den som lagar mat och gör det med stort intresse. Han lagar mat när det behövs men steker sina ägg till en matsmältningsteknisk omöjlighet! :)

Men jag tycker Llosa kan få ge sin fru en eloge i ett nobeltal utan att man makrosynar saken. Vem vet, frun kanske förverkligar sina egna intressen på sidan om också. Hoppas jag.

Charlotte W sa...

"Men jag tycker Llosa kan få ge sin fru en eloge i ett nobeltal utan att man makrosynar saken."
Likaväl som han kan få göra det kan man väl få makrosyna utformningen? It's a free country :)

A-K Roth sa...

Joo, jaa, det har du ju rätt i. Tänkte inte vidare långt. (tar längre och längre tid att tänka nuförti'n. :)
Llosas är barn av sin tid. Hur frugan Llosa förverkligar sina drömmar vet jag egentligen ingenting om men hoppas det inte bara är markservice. Det vore som sagt tråkigt.