lördag, november 12, 2011

Mellan demonisering och trivialisering

Sedan förra inlägget har debatten om Ana Gina och Hitlerjämförelsen gått vidare. På årsdagen av Kristallnatten, den nionde november, skrev Anna Ekström ett genmäle mot Fredrik Meiton, som nu i sin tur svarat på genmälet.
Det är inte alltid lätt att lägga sig rätt mellan polerna "demonisering" och "trivialisering" när det gäller hur antisemitiska uttryck ska bemötas. När jag ställer mig närmare Meiton än Ekström i den här diskussionen riskerar jag att hamna nära trivialiseringslägret, där man ofta säger (som Meiton) att man vill reservera antisemitismanklagelsen för de verkliga fallen av antisemitism, men där man samtidigt aldrig tycks bli varse några sådana fall, inte ens när de i dess allra grövsta form hoppar upp rakt framför nosen.
Men jag kan bara inte ta till mig Ekströms tunga domedagsretorik. Nej, mer än så - jag uppfattar den som stötande. Jag tycker det är stötande när hon kallar Israel-Tredjeriketliknelsen för den mörkaste antijudiska demonbild som finns - ja rentav värre än nazisternas, för vilka det räckte med den "mindre mörka" bild att de "förde ett defensivt krig mot 'världsjudendomen'"!
Jag vet inte var jag ska börja.
Men låt mig säga såhär.
Den nationalsocialistiska antisemitiska ideologin var eliminatorisk. Den utpekade judar som tillhörande en mindervärdig ras. Ja inte bara det utan också en skadlig ras. Ett främmande element som livnärde sig på och därvid sög ut den (i grunden friska) germanska folkkroppen, likt en cancer eller något skadedjur; ja de var faktiskt inte riktigt människor och inte bara det - de skulle bort, dödas, utrota varenda djävel.
Israel/Hitler-bilden är idag något många unga människor tanklöst men också ibland illvilligt tar till, och som också många äldre människor tanklöst men ibland illvilligt tar till. Känslomässigt mindre mogna människor torde ha lättare för det eftersom de är oförmögna att förstå hur sårande, hur okänslig liknelsen är. Vissa gör liknelsen utifrån en benhård antisionistisk övertygelse, vilken i sin tur ofta är antisemitisk men inte alltid är det. Andra drar till med nazismen som en abstrakt men drastisk retorisk figur - ungefär som man på sjuttiotalet kallade lite allt möjligt som luktade auktoritärt för "fascism" eller som högerspöken ilsket talar om "DDR-Sverige". Jag kanske är naiv men jag skulle ändå tro att av alla de som drar hitlerliknelsen är det ganska få som är beredda att stå fast vid den fullt ut, med allt vad den innebär av faktisk rasutrotning med mera.
Anyways. Även de mest benhårt övertygade och antisemitiskt anstrukna antisionisterna brukar ha sina goda alibijudar att dra fram. Sådana som ställer upp och talar vid anti-israeliska demonstrationer. Eller sådana som tillhör någon liten religiös grupp i vars ögon Israels existens som judisk stat är en styggelse.
Nå, detta dög inte i Tredje riket. Det var ju, i själva verket, just detta Himmler varnade för i sitt Posental. ("Ja och så kommer varenda en av alla de 80 miljoner anständiga tyskarna, och alla har de varsin god jude. Visst, alla andra är förstås svin, men just den här, det är en förstklassig, anständig jude....") Sådant dög inte, nej, tyskarna hade ju inte bara rätten utan också plikten att utrota den judiska rasen.
Alltså det bär mig emot att föra detta resonemang och göra denna jämförelse. Men Anna Ekström närmast tvingar fram det.
Det finns dock också andra skäl att avvisa Ekströms tordönsstämma. "Förintelsen symboliserar det värsta hos människan, till och med något omänskligt", skriver hon. Genom att göra dagens judar till bärare av detta fråntar man dem deras mänsklighet. Men, eftersom hon själv menar att Hitlerliknelsen är den värsta typen av demonbild, till och med värre än nazisternas - vad gör hon då själv de som använder denna liknelse till? (och är det inte detta som kallas infinite regress?).
Dessutom - genom att göra Förintelsen till något "omänskligt" (som samtidigt är det värsta hos människan?) relegerar hon den till en mytisk sfär; till något i själva verket utanför den mänskliga erfarenheten. Jag är ledsen att behöva meddela det men nu var det en gång för alla människor som genomförde Förintelsen. Det var en bara alltför reell "händelse", inte någonting bortom tid och rum. Anna Ekström gör den till en abstraktion, och kan därmed frammana en bild av att den situation judenheten befinner sig i idag i själva verket skulle vara jämförbar med, ja rentav ännu värre än, den hotfulla situationen för de judar som fördes i boskapsvagnar till Auschwitz.
Ja, jag skriver nu detta i viss affekt. Jag är ledsen. Men jag tycker bara inte att det duger. Och även om Ekström (åter i tämligen grova ordalag) kallar Meiton för en "paranoid chauvinist pig" på grund av (antar jag) dennes bruk av ordet "hysterisk" så delar jag bedömningen av hennes retorik som, minst sagt, svartvit och oägnad för varje form av konstruktivt bemötande av grodor/uppfattningar såsom Ana Ginas.

16 kommentarer:

Guardian sa...

Bravo Charlotte!

Jag lyfter på hatten för en utmärkt artikel! :)

Charlotte W sa...

Oj då! Inte hade jag förväntat mig att få beröm av dig :) Men roligt, man tackar.

Charlotte W sa...

Återigen får jag anledning att påpeka detta (suck....): jag publicerar inte anonyma kommentarer! Get a nick.

A-K Roth sa...

Charlotte: Schysst att kunna ifrågasätta egna och andras motiv. Men jag har svårt för några semantiska kringelkrokar i texten.

Alla olika nivåer av antisemitiska yttringar du går in på har jag också noterat. Minns en morbror som dummade sig och fick svar på tal av mig.

Nu när det står klart att flickan kommer att vara värdinna hoppas jag det går bra, att hon har lärt sig nånting och öppnar för att lära sig mer i samtal med kunniga människor.

Är det inte ett konstruktivt bemötande av Ana Ginas grodor att dra fram - som Anna E. har gjort, den politiska atmosfär som gjort det möjligt för Ana Gina att inte bara hysa såna åsikter utan att sprida dem och inte minst att både SR och SVT sett förbi dem? Trots allt riktades ju kritiken mest mot SR och SVT, som gillade Ana Ginas blogg.

Jag har inte uppfattat att Anna E. velat göra Förintelsen till en abstraktion, tvärtom. Jag vet inte om hon behöver lära sig om nazistisk eliminatorisk ideologi? Hon skriver trots allt allvarligt om tyska ansatser till folkmord i Afrika och drar band via Mein Kampf till Förintelsen.

http://www.expressen.se/kultur/1.2564428/guillous-fornekelse

https://namanula.wordpress.com/2011/09/19/fornekad-historia-glomda-manniskor/

En annan skribents syn på Meiton:

https://royalterman.wordpress.com/2011/11/13/konstigt-och-flummigt-av-fredrik-meiton/

Vore intressant att veta hur Roy uppfattar din artikel här.

Charlotte W sa...

Nej, jag tror inte heller att Anna Ekström egentligen behöver lära sig om Förintelsen. Men det gör det bara ännu mer anmärkningsvärt att hon skriver på det sätt hon gör. Tycker du verkligen att det är ett rättvisande bedömning att Hitler-Israelliknelsen är en än mer demonisk bild av judar än den bild som ledde fram till Förintelsen? Jag skulle tro att du gått i taket av relativismen om någon annan skribent än Ekström, med ett annat ärende, spelat ner den nationalsocialistiska antisemitismen på detta sätt. Tycker du alltså då att det Ana Gina skrivit är VÄRRE än om hon skrivit något om "världsjudendomen", om judar som en cancer på folkkroppen etc? Detta är ju faktiskt vad Ekström säger, det är bara att läsa innantill.

Anonym sa...

Bra artikel. Jag tror (har kanske sagt det förut?)att kunskap och upplysning är ett bättre sätt att bemöta antisemitism än ensidiga fördömanden.Svenska skolans historieundervisning är bristfällig, som mycket annan undervisning.
En invändning: Du nämner "goda alibijudar" som ställer upp och talar vid antiisraeliska demonstrationer. Det är lite väl nonchalant, tycker jag. Man kan väl vara palestinavän och jude samtidigt, utan att vara "alibijude"? Jag tror inte du menar precis så, MEN det påminner mig lite om kritiken mot Dilsa Demirbarg Sten och Nyamko Sabuni. Jag har hört dem anklagas för att vara "alibin för borgarnas rasism" precis som om de inte är egna människor med egna åsikter. Nu menar jag inte att du inte får kritisera oss palestinavänner, gör gärna det, vi är inte perfekta alla gånger, men det där med "alibijude"....Jag vet inte.

E. S.

ES

Charlotte W sa...

E (Eleni?) S: ja, självklart kan man vara "palestinavän" och jude (egentligen tycker jag inte om vare sig ordet "palestinavän" eller ordet "israelvän", därför sätter jag det inom citationstecken - hela den underliggande föreställningen att man måste välja där måste ju rimligen vara ett hinder för ömsesidig förståelse....) Vad jag menar är inte att vissa i sig själva ÄR alibijudar men att de tenderar att faktiskt användas så. På ett problematiskt sätt, av människor som hyser problematiska föreställningar men inte vill kännas vid det. "Se här, här är en som tänker precis som jag och som är jude; alltså kan jag inte hysa antisemitiska föreställningar." Det är ett vanligt grepp. (Jag hoppas att du förstår att jag inte menar att alla "palestinavänner" använder sig av det och/eller är antisemiter. Det behöver f ö naturligtvis inte handla om något mellanösternrelaterat öht. "Some of my best friends are Jewish"...) Jag förstår att du ryggar tillbaka lite för ordet, det är drastiskt; hade jag inte varit lite arg och skrivit snabbt hade jag möjligen inte använt det. Å andra sidan känns det skönt att ha fått ut det ur my system.

Anonym sa...

Hej! Ibland måste man få ur saker ur sitt system :)
Du har rätt. Amira Hass beskrev en utställning som en palestinsk konstnärinna och en israelisk konstnärinna hade gjort tillsammans, om den israeliska ockupationen. I gästboken hade en av besökarna skrivit en antisemitisk kommentar. Den palestinska konstnärinnan anmärkte att "vi måste vara uppmärksamma på att det finns människor som stöder vår sak av fel skäl".
Sari Nusseibeh skriver också i sin självbiografi om när han och hans bror försökte få uppmärksamhet på deras situation i London. Den enda som (då, på sextiotalet)ville höra deras version av mellanösternkonflikten var en gammal nazist..... det klart att det finns folk som är palestinavänner p ga antisemitism,och använder Israelkritiska judar som alibi, trots att dessa judar kanske inte alls har bett om det. Tyvärr.

Förövrigt har jag självt fått höra av s k "politiskt inkorrekta"tyckare som "vågar säga som det är " att Ayan Hirsi Ali minsann håller med dem, så det så....
E. S.

Anonym sa...

Har en känsla av att det inte är lätt för att inte säga omöjligt för en historielärare att försöka inskärpa "kunskap och upplysning"
när vissa elever protesterar högljutt så fort de hör ordet förintele etc. Ett problem som inte bara förekommer i Sverige utan också i andra länder i Europa.
EL

Charlotte W sa...

E.S.:ja, självklart finns det "alibimuslimer" också.

EL: Det där är en sån sak jag verkligen skulle vilja ha någon konkret kunskap om innan jag uttalar mig. Sånt man hör ryktas om snarare än sånt man ser faktiskt bekräftat. Men du kanske har nån mer susbstansiell kunskap om saken?

A-K Roth sa...

Angående Anna Ekströms artiklar och "reverberations" som uppstått mellan henne och Meiton plus några andra som yttrat sig: Jag tror helt enkelt att flera personer har skrivit för att "få det ur sitt system", säkert också Anna Ekström. Och flera personer tycks tyda vad de läser av andra i sämsta möjliga ljus, a bad idea. Jag tänker på att både du och AE är mot judeföraktande OCH invandrarfientliga yttringar i Sverige och att ni borde ha en del gemensamt.

Det vore nog bra om en skribent fick tillfälle att förklara vad hon/han egentligen menade om och utifall att något skrevs utan den bästa eftertanke. För visst kan man kan ta till domedagstal i affekt? Det görs hela tiden i diskussioner.

CW: "...jag uppfattar den som stötande. Jag tycker det är stötande när hon kallar Israel-Tredjeriketliknelsen för den mörkaste antijudiska demonbild som finns..."

Skrev Anna Ekström faktiskt att det var "värre än nazisternas"? Eller menar hon att det är den mörkaste bild som finns idag för att demonisera Israel och judar? Ville hon ta till storsläggan för att få folk att fatta hur himmelens fel det är att dra denna liknelse? Finns bara en sak att göra: fråga henne.

Man kan veta att den unkna jämförelsen sägs tanklöst, av ignorans eller som en drastisk retorisk figur, som du skriver. Men kan då inte AE ha skrivit i samma drastiska retoriska ton? Vad vet jag? Men jag har svårt tro att AE ser Ana Gina som "värre" än de människor som verkställde det industriella massmördandet. Det vore långsökt, i min syn.

Från ett judiskt perpektiv och, jag antar, från ett israeliskt känns denna anklagelse som optimalt mörk och ondskefull. Hemskast tycker jag det är när ministrar och andra som borde veta bättre använder den.

Jag ser inte saken så glasklart som du. Det som behövs är kommunicering i god tro. Ekström och Meiton har båda skrivit nedsättande om varandra. Too bad. För båda är mot antisemitiska yttringar. Meiton skrev mot Tännsjös krav att svenska judar ska ta avstånd från Israels agerande och det uppskattar jag. Mycket av det Anna E. skriver, inte allt, uppskattar jag också. Why can't we all be friends? :)

Anonym sa...

Klargörande: menade förstås inte att skriva "så det så" åt DIG, jag härmade personer som har sagt "så det så" åt mig i debatter....Hoppas du inte tar illa upp :)
E. S

A-K Roth sa...

E.S., nog börjar det bli känsligt i debattvärlden om du måste be ursäkt för en så vanlig fras som "så det så", som jag mest förknippar med lekfullhet. :)

Anonym sa...

Det har du rätt i, AK Roth, men jag vill bli så lite missförstådd som möjligt.

ES.

Charlotte W sa...

A-K: det är ju sympatiskt att du vill att vi alla ska vara vänner :) Visst kan man tycka att det är ett onödigt käbbel, när nu jag, Meiton och Ekström alla tillsammans borde kunna kämpa mot antisemitism och annan rasism, liksom även Anna Veeder f ö som nu tydligen portats från Ekströms blogg. Men man kan nu inte alltid vara överens även om man i stort sett står på samma sida.
Vad gäller vad Ekström "egentligen menade" och att jag skulle kunna "fråga henne" - det är ju texten man har att utgå från. Den är tryckt och det är den alla läser; det är den diskussionen måste utgå från. Och den är inte särskilt otydlig faktiskt. Hon skriver (om Hitlerliknelsen): "Bilden är mera absurt lögnaktig än andra antijudiska stereotyper. Någon mörkare antijudisk demonbild finns inte.
Mindre mörka antijudiska bilder räckte för nazisterna."
Att skriva så på minnesdagen för Kristallnatten tycker jag är dålig smak. Det står jag fast vid. Och - eftersom du tycker man ska tala med varandra ocn sträcka ut handen - vilken beredskap till dialog med Ana Gina och andra unga människor som någon gång vräkt ur sig något liknande som hennes ord (de är förmodligen många) tycker du visas av Ekström? Visst ska vi ha nolltolerans mot rasism. Men den här typen av absurda, ohistoriska förkastelsedomar leder inte till någon som helst väg framåt.
Jag undrar också om du är lika beredd att visa samma typ av tolerans som du menar att jag ska visa Ekström gentemot den anklagade i målet. I så fall får du fråga Ana Gina "vad hon egentligen menade".

Charlotte W sa...

E S: det är ok, jag tog inte åt mig :)