Detta ämne är inget kul. Det är deprimerande och det ger noll gensvar (i alla fall har det gjort så hittills). Men jag tycker att man ska försöka fullfölja det man påbörjat. Två gånger tidigare har jag genomfört Kamfertexts lilla undersökning av könsfördelningen inom medias kulturdebatt och -analys -- första delen här, andra här.
Senast såg ju saker & ting lite ljusare ut än vad de gjorde vid första kontrollen. Men nu är det väl back to normal då. Under januari månad har Sydsvenskans kultursida i sin nätversion haft i genomsnitt 5 artiklar skrivna av kvinnliga skribenter att erbjuda mot 12, 5 skrivna av män. Ungefär som vid första kollen alltså. Göteborgsposten hade ett dagssnitt på 7 artiklar av kvinnor mot 10 av män -- men då är det alltså så att GP:s kultursida på nätet innehåller en del intervjuer och annat journalistiskt material som kan kallas mer "lättviktigt" vid sidan av litteraturrecensioner och analytiska reflektioner.
Tänkandet sköts av män. Det riktiga tänkandet. Kan man förledas att tro. 6 understreckare i Svenskan var författade av kvinnor mot 22 av män denna januarimånad. 1 essä av 8 i DN bär kvinnlig signatur. Män har stått för 23 inslag i P1:s OBS, kvinnor för 14.
Därmed inte sagt att inte Svenskans understreckare skulle vara läsvärda, för det är de. Inte heller att OBS inte skulle vara lyssnansvärt. Det är det. En del människor ser nog inte detta som ett problem överhuvudtaget. Feminister ska jämt komma & tvinga sig på med sitt kvoteringssnack, tänker de kanske. Andra ser det som ett problem men verkar vara rätt hjälplösa inför den "naturliga" ordning som gör att självsäkra och -hävdande män tar så gott som all j-a plats.
Men herregud. Ingen tror väl idag på fullt allvar att kvinnor är dummare? Att kvinnor inte kan skriva? Så varför inte på allvar börja rucka på den ordning som gör att vi med få undantag hålls kvar i kulturens knatteliga. Vi är många kvinnor som tänker, läser, iakttar, skriver och talar -- vi vill bli lästa, sedda, lyssnade på och uppfattade. Släpp in oss på riktigt nån gång.
Det kanske är så enkelt att fler män skickar in bidrag och/eller att män skickar in bidrag oftare?
SvaraRaderaEller ska vi dra slutsatsen att du skriver sämre än jag bara för att du uppdaterar din blogg mindre ofta än jag? Kanske till och med hävda att du är diskriminerad i bloggosfären?
Jag börjar bli van vid låg nivå från ditt håll nu, jag borde väl ha väntat mig nåt sånt här. Men det är faktiskt så dumt att det inte riktigt går att svara. Du verkar inte begripa hur ett redaktörskap går till. Det handlar INTE bara om att ta in sånt som rasslar in i postboxen alltefterhand.
SvaraRaderaJag antar att en redaktör vill a) maximera sitt innehåll kvalitetsmässigt och b) maximera sitt läsarantal. Under denna balansgång finner hon då i bidragslådan 127 artiklar av män och 34 av kvinnor. Allt som allt behöver hon sila fram 28 artiklar. Du tycks här mena att ytterligare ett kriterium c) artikelförfattarnas kön ska vara lika fördelade och med lika balans i tyngdpunkten. Är det rätt uppfattat?
SvaraRaderaEn redaktör går inte bara in i bidragslådan. Hon fördelar också uppdrag & raggar skribenter. Det går oftast alltså helt enkelt inte till så som du beskriver. En del utrymme ges till sådana som bara precis kommer in med texter. Ja, jag menar att redaktören då ska ha med könsaspekten som en faktor när hon väljer vad som ska publiceras. Inte för att man måste ha en 50-50-fördelning utan för att den förkrossande mansdominansen måste brytas. Oftast tänker dagens redaktörer på jämn könsfördelning som något önskvärt, det är i alla fall den uppfattning jag fått, men de lyckas sällan genomföra någon sådan - varför kan bara de själva svara på. Ett undantag är dock Arbetaren, som faktiskt lyckats skapa en balans tack vare målmedvetet arbete.
SvaraRaderaSå egentligen vill du bara slå ett slag för positiv särbehandling.
SvaraRaderaMan kan kalla det så kanske -- det beror ju på hurdan grundsituationen är. Ibland handlar det kanske om att kvinnors material & kvinnor som finns till hands särbehandlas på ett negativt sätt. Redaktörer kanske inte ser längre än till den manliga vänkretsen ibland - kvinnor kanske ter sig osynliga, då handlar det om att överhuvudtaget synliggöra inte positivt särbehandla. Eller att bryta den positiva särbehandling män åtnjuter.
SvaraRaderafår man fråga, skriver du i feminetiktråden nu...? ska bli intressant att läsa hur argumenten ser ut från båda sidor och hur dom tar ut varandra
SvaraRadera"...att bryta den positiva särbehandling män åtnjuter."
SvaraRaderaPrecis!
Sidekick: nej, jag har inte gått in i feminetikdebatten. Jag diskuterar sexköpsfrågan i den mån jag orkar och är kanske inte så uthållig som jag borde vara. Just nu är jag utled på en debatt där det i ena hörnan finns människor som använder den här frågan som ett utmärkt tillfälle att slå på sina fiender MANSHATARFEMINISTERNA, i andra hörnan människor som ser alla med för dem avvikande åsikt om sexköp som företrädare för en slags mäktig "lobby". Båda sidorna slåss mot spöken och debatten blir helt meningslös. Åtminstone är det så jag uppfattar läget just nu.
SvaraRaderaMan kan ju bli misantrop för mindre.
"Kvinnor kan inte måla, kvinnor kan inte skriva..." heter det i Virginia Woolfs roman Mot Fyren. En manlig åsikt som sägs direkt upp i ansiktet på den kvinnliga konstnären - vars förebild naturligtvis var Vanessa, Virginias egen syster. Jag älskar avslutningen, hur hon kämpar med sin tavla och slutför den trots allt: "Den skulle bli undanhängd på ett vindsrum, tänkte hon, den sklle bli förstörd. Men vad betydde väl det? frågade hon sig själv och tog upp penseln igen." Kvinnor kan inte måla, men de målar. Kvinnor kan inte skriva. De skriver.
SvaraRaderaJa, det är ett fint stycke. Och en fin kommentar.
SvaraRaderaDet är synd, jag håller med dig om att det blivit så, från båda sidor, visserligen finns det troligen en "lobby" från båda sidor, men det är fult hur det i tid och otid används i debatten där vettiga resonemang skulle kunna finnas. Om det är någon jag skulle lyssna på i denna fråga är det du, även om jag kankse inte skulle dela alla åsikter så hyser jag tilltro till dig som feminist, nått jag exempelvis inte gör till en stor del av de som argumenterar på legaliseringssidan, såsom blogge ex, genom det oseriösa sätt som jag tycker de handskas med den.
SvaraRaderaSå, ska inte vara mer OT nu.
Det var ju en väldig komplimang :-)
SvaraRaderaHåller på med Östergrens bok nu efter att ha fått stå i bibliotekskö på den jättelänge - den ÄR jättebra tycker jag, jag vill verkligen rekommendera alla som är intresserade av den här frågan att läsa den (även om man naturligtvis får diskutera frågan oavsett). Den är förstås ingen bibel som kommer att omvända alla men den bör i alla fall kunna skapa förståelse för den andra ståndpunkten hos de prostitutionsmotståndare som läser den med öppet sinnelag. Så om du inte redan läst den gör det!
Håller med sidekick, jag är öppen för argumentation. Dessutom är det åtminstone så med mig att jag mycket väl kan argumentera för en sak utan att vara övertygad om den. Det är ett sätt att pröva argumenten. Men andra kanske inte uppfattar det så, av naturliga skäl. Skit samma, det får man ta.
SvaraRaderaHar svarat på det du skrev men jag är egentligen inte så bevandrad i frågan, det är bara det som kommer för mig. Jag har svårt att bortse från 1/ att det finns en anledning till att sexualiteten har en särställning i mänskligt liv 2/ att vi lever i ett ojämställt samhälle och att prostitutionen måste ses i det perspektivet också.
Jag håller med dig Charlotte. Det är ju ett bekant faktum att det redan finns informell könsvotering. Bara att påpeka/synliggöra detta tycks vara så ytterst provocerande.
SvaraRaderaIa: nej, jag tycker inte det är svårt att diskutera med dig och jag är glad för det efter den chock jag fick förra gången på din blogg ;) (ibland är man oxå mer känslig än vanligt). Men nog med OT -- det där ämnet finns det mycket av annorstädes & det kommer säkert tillbaks här oxå.
SvaraRaderaLouise: va kul med medhåll oxå från en libertarianfeminist.