Man skulle kunna tro att jag hade läst gårdagens understreckare i SvD innan jag skrev gårdagens postning om Vilkshistorien.
Men det hade jag inte.
Ytterligare p.s. i den här frågan är de rätt nedslående reaktioner hela soppan väckt inom bloggosfären. Vi har t ex vänsterpopulisten Jinge, som på ett för honom inte helt okarakteristiskt sätt antyder att svenska media går i Mossads ledband. Steget är inte långt till att börja ropa om ZOG. Dessutom passar Jinge på att lufta lite folkligt konstnärsförakt mot herr professor Vilks:
Jag konstaterar att den där ”konstnären” tycks ha en utomordentligt flitig manager. Han har nu fått reklam för miljontals kronor och kan sannolikt efter detta sälja sina illa gjorda och talanglösa ”konstverk” för stora belopp. Gör han dessutom en liten skulptur av några ihopspikade brädlappar kan han troligen få ut femsiffriga belopp av sina kunder. Det är stiligt jobbat av en ”konstnär” som aldrig fått sälja något förut.
Det kan till och med vara rätt bra eftersom vi annars tvingats stå för hans uppehälle med diverse ”konstnärsstipendier” eller socialbidrag. Hur mycket det kostat honom att få någon obskyr arabiskspråkig hemsida att publicera diverse hotelser kan jag inte bedöma, men troligen räcker det med ett antal tusenlappar, en minst sagt måttlig investering i sammanhanget.
Åh maj gaad! som vi skånska tjejer brukar säga (OH MY GOD alltså).
Sen har vi Folkpartiet i Nacka, som om den skuggliknande personen bakom det uttalade hotet skriver: "Det märkligaste med det hela är att Abu Omar al-Baghdadi, enligt USA, dödades den 1 maj i år. Så om han fortfarande lever så får vi hoppas att man lyckas döda honom snart." Nu finns det väl såvitt jag sett ingen som med säkerhet hävdat att snubben dödats, uppgiften framhålls som osäker, men det anmärkningsvärda med det här yttrandet är förstås någonting annat, nämligen att Folkpartiet i Nacka s a s riktar en dödsfatwa mot honom.
Fast värst är kanske skitsnacket om muslimer i allmänhet. Som det här:
De olika muslimska krafterna har samma mal, olika grupper har olika metoder, med dom samverkar och ger stod till varann och extrema handlingar. Det mest skrammande ar att den tysta majoriteten muslimer som inte deltar i hot och mord har inte tagit avstand fran sadana metoder. Deras tysta medgivande ar talande och skrammande.
Åh maj gaad alltså.
Men nog håller du med om att det var en reklamkupp av denna konstnär som inte synts i medierna sen han byggde de där hemska "konstverken" i Kullen. Nu har han blivit ett namn igen genom att förolämpa en stor grupp människor och jag vet inte om det är ok. Hade hans bilder tillfört någonting utöver en fortsättning av det som hände i Danmark hade det varit ok, men när man gör det för att göra reklam för sig själv är det mer tveksamt, eller?
SvaraRaderaJo, jag tycker också Vilks motiv för sitt handlande verkar högst tveksamma. Självreklam, ja, det ligger nära till hands att se det som en orsak. Fast att gå därifrån till att hävda att hela grejen med dödshotet skulle vara en iscensättning är väl lite väl att ta i?
SvaraRaderaIntressant tanke, dock.
Det är lite konstigt att samma människor som tycker det är fel att göra en teckning av Muhammed tycker det är rätt att göra konst där Jesus framställs som homosexuell.
SvaraRaderaDet är liksom inte lika mellan religionerna. Att driva med kristendom är ok, att driva med islam är dålig konst.
Jag tycker det kan ha varit osmakligt med båda konstverken, men tycker trots det att yttrandefriheten är viktig, viktig.
RS
kulturbloggen.com
Menar du Elisabeth Olsson eller? Vilka "samma människor" annars? Självklart är yttrandefriheten gundläggande. Men samma yttrandefrihet gör ju att man har rätt att ha synpunkter på ett konstverk. Jag för min del är inte intresserad av att förbjuda Lars Vilks teckningar, tycker också det är självklart att media i det här läget ska återge dem så alla kan se vad det handlar om. Men det är stor skillnad mellan en utställning som Ecce Homo, som var en genomtänkt manifestation med tydligt riktad kritik mot en exkluderande hållning inom kyrkan, och en tom, meningslös provokation som Vilks. En annan sak är det med den kvinnliga konstnär som häromåret visade kvinnor klämda mellan koranens pärmar, och fick ta skit för det. Den typen av konst, som är mer substansiell, försvarar jag för min del med större övertygelse. Den är också mer jämförbar med Ohlssons.
SvaraRaderaDe som bara ser till yttrandefriheten i denna fråga missar att allt sker i ett visst sammanhang, som också måste tänkas in. Det är inte konstigt, menar jag, om muslimer tolkar Vilks som så att han riktar sig MOT DEM & inte bara bedriver religionskritik. Det finns tyvärr ett ganska utbrett ogillande av muslimer som sådana i Sverige. Det måste man också kunna tala om.
Det faktum att påprackningsfaktorn är hög i det som kommer i brevlådan (som en morgontidning) eller i offentlig miljö (som rondeller) gör
SvaraRaderaatt jag anser det vara olämpligt med "snaskigt" material i sådana. Vill man ha "snaskigt", så får man söka upp det själv, som på internet. Därmed menar jag alltså att yttrandefriheten är något helt annat än någon slags villkorslös
rätt för någon slags elit (typ "konstnärer") att få pracka på alla andra vad som helst var som helst.
En tidning som Jyllandsposten kan man förvisso låta bli att prenumera på, men en trafikinstallation
som en rondell kan vara svårare att undvika. Därför är det helt klart direkt olämpligt att göra sådana
installationer till "konstverk av det mer vågade slaget" (eller vad man nu vill kalla det), oavsett om det vågade i det är av sexuell, religiös, ideologisk eller bara estetisk karaktär. Den offentliga miljön bör vara relativt neutral
eller mainstream. Vad du väljer att titta på för teckningar eller porrbilder i ditt eget hem är en annan sak.
Jag förstår din poäng men är lite tveksam. Du har förstås rätt i att offentlig konst innebär att man blir påprackad någonting. Det måste finnas ordentliga processer omkring upprättandet av offentlig konst, så brett demokratiska som möjligt. Samtidigt är det ju dels så att många saker påverkar vår miljö, som ligger utanför den enskildes kontroll -- typ fabriker, reklampelare... -- och det är svårt att förstå varför konsten ska kontrolleras hårdare än kommersiella krafter; dels så att en neutral, slätstruken miljö som ideal knappast kan vara främjande av den konstnärliga friheten i stort -- vem skulle vilja syssla med den typen av beställningskonst? Frågan är hur önskvärt det kan vara. En miljö helt utan friktion kanske är psykiskt dödsbringande? Men visst kan man ha (och har kanske?) en policy kring offentlig konst som innebär att olika etniska grupper och religioner inte ska kunna kränkas av den?
SvaraRaderaMen i det här fallet handlar det egentligen inte om en rondellhund, utan om en teckning av en sådan -- jag kanske har missförstått det hela, men tror att det var fråga om huruvida teckningen skulle ställas ut eller inte, inte om huruvida en rondellhund faktiskt skulle byggas eller ej? Hursomhelst, vi är eniga om att det vore helt idiotiskt att faktiskt sätta upp en rondellhund föreställande Muhammed eller någon annan "helig" person (även om jag inte kan låta bli att mysa lite vid föreställningen om påven som rondellhund).
Jaså, jag trodde att det faktiskt handlade om en rondellhund. Nu är det några sketna teckningar, okej, men då vidhåller jag ändå att det är olämpligt med grovt kränkande och pornografiska teckningar i en seriös morgontidning som kommer i brevlådan, det är bara vad jag tycker. Därmed inte sagt att alla grovt kränkande och pornografiska teckningar bör vara totalförbjudna. Det handlar bara om att kunna och våga dra rimliga gränser utifrån sunt förnuft.
SvaraRaderaOch ja, självfallet menar jag att även "kommersiella krafter" behöver
rätta sig efter en viss norm av offentlig anständighet. Jag vill abslut inte se grovporr på stora reklampelare (även om jag skulle vilja se det i smyg på min kammare).
"Att kunna & våga dra rimliga gränser utifrån sunt förnuft", visst, I'm with you.
SvaraRaderaFast i vissa fall, som det här, tycker jag det är en service mot medborgare att visa vafan konflikten egentligen gäller. Det också för att teckningen är otydlig & inte SÅ himla hemsk (tycker jag som icke-muslim...tja, man kan ha fel & absoluta gränsdragningar är som du säger svårt...) och för att det skulle kunna vara bra att avdramatisera hela grejen. Hade det handlat om t ex barnpornografi hade jag inte tyckt så...
Jovisst, att visa den på internet vore ju en helt annan sak, och kanske en välgärning, eftersom då alla som vill kan se vad ståhejet handlar om,
SvaraRaderamen ingen behöver känna sig påprackad. Alla vinner.
Kanske det. Bra idé.
SvaraRadera