Av Milos Forman, Tjeckoslovakien 1965. En film som håller längre än Amadeus. Tjeckisk nya vågen på temat sexuella erövringar och det ojämlika spelet mellan könen. Blondinens kärleksaffärer slutar alltid med henne som förlorare, och den ultimata förnedringen sker när hon förförs och blir övergiven av en pianist från storstan som hon sedan helt sonika belutar sig för att söka upp i hans föräldrahem. Allt skildrat med en rätt osentimental distans men med en solidarisk hållning gentemot huvudpersonen.
(Denna postning ingår i en serie. Tidigare delar i serien: 1 & 2)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Anonyma kommentarer tillåtes inte längre efter det att jag fått en anonym hatkommentar för mycket.
Inställningen "anonym" finns kvar eftersom jag inte tycker att man tvunget ska ha en registrerad nätidentitet för att kommentera - men jag kommer att ta bort helt anonyma kommentarer, och hatkommentarer överhuvudtaget. Life is just too short.