...så vill jag i anslutning till förra inlägget tipsa om Dan Jönssons kommentar i DN angående Hardt och fönsterkrossningen. Jag delar helt Jönssons frustration över att det ska vara så svårt att klämma fram ett entydigt avståndstagande från kravallkidsens förehavanden. Han skriver:
"Mamma har alltid sagt åt mig att inte förespråka våld i teve", säger Michael Hardt listigt inför en fullsatt publik på European Social Forum. Det har krossats bankfönster i Malmö under natten, och det kan väl inte hjälpas att frågan kommer upp till slut: för eller emot?
Jag förstår om Hardt inte vill svara. Säkert tusen ESFdelegater har trängt ihop sig på Amiralen för att höra en av rörelsens huvudteoretiker presentera sin och parhästen Toni Negris kommande bok "Common Wealth". Det handlar om hur en idé om "det gemensamma" ska kunna försvaras mot den globala vågen av privatiseringar. Och Hardt är infallsrik, optimitisk, inspirerad.
Ändå är det inte förrän publikfrågan om nattens händelser kommer upp som det tänder till riktigt. En våg av burop och applåder går genom salen. "Metropolen är för multituden vad fabriken var för 1800-talets arbetarklass" har Hardt sagt, och får nu förklara hur bilbränder och fönsterkrossning kan liknas vid en "strejk mot metropolen". Inget han vare sig vill försvara eller fördöma.
Begripligt, visst. Men också en illustration av ett problem inom den globala rättviserörelsen.
Ja, det är ett reellt problem. I mina öron tycktes buropen och applåderna (jag tillhörde dem som applåderade) som åtföljde den där vädjan om ett ställningstagande från en upprörd man i publiken vara ungefär jämnstarka, och det chockerade mig. Förmodligen fanns det en tredje, lika stor del av salen, som satt tyst. Undrar vad den tänkte?
Kanske tycker vissa att det är vulgärt, populistiskt, att göra entydiga ställningstaganden mot oprovocerad skadegörelse av gaturummet. Att sväva ovanpå verkar nog vara det mest attraktiva läget för fler än Hardt. Men med tanke på den massiva oförmågan för utomstående att göra skillnad på ESF och Reclaim the streets (se här t ex) torde väl ändå de allra allra flesta någonstans förstå hur djupt rättviserörelsen skadas av det.
ESF Norden 208, arrangören av ESF i Malmö har varit glasklara i sitt avståndstagande från skadegörelsen och vandaliseringen. Det råder ingen som helst tvekan om att det är något som inte accepteras.
SvaraRaderaJag kan inte förstå varför Hardt skulle behöva svara på den frågan. han har ju inget med varken ESF Norden 2008 eller Reclaim the Streets att göra.
Var du där? Om du var det så kan du väl knappast ha missat att Hardt faktiskt talade om rts-vandalismen, och det på ett sätt som kunde uppfattas som positivt inställt till den. Därav den, ganska upprörda, fråga han fick av en medlem i publiken.
SvaraRaderaVad Hardt sysslade med var överhuvudtaget rätt mycket att gå igenom "rörelsens" utveckling under 2000-talet, d v s det som kallas globaliseringsrörelsen eller ibland anti- densamma, och som ESF är en del av. Så varför skulle han inte kunna ta ställning till den typ av destruktion som tenderar att förekomma i anslutning till den här typen av möten.