"Indirekt olagligt"

En av de tråkigaste kommentarerna som brukat fällas om Isabella Lund, den nu tyvärr från nätet flydda (eller har hon bara en långsemester?) men i särklass mest kända förkämpen för sexsäljares rättigheter i Sverige, är den snipiga "Betalar hon skatt för sitt 'arbete'?" Överhuvudtaget antas inte sexsäljare vara särskilt intresserade av att omfattas av samhällets trygghetssystem och själv bidra till detta. Att de tyska lagreformerna till att börja med gått trögt i detta avseende har varit en tacksam detalj att slå ner på för dem som inte är intresserade av en uppluckring av sexköpslagen. Några meningar ur Prostitution Law Review Committees utvärdering av Nya Zeelands avkriminalisering av prostitution år 2003 kan vara på sin plats: "The Committee is very conscious that the sex industry has been an illegal and stigmatised industry for a very long time, and that many sex workers had negative experiences with government agencies and the authorities in general. This has led to a high level of mistrust of authorities amongst some sex workers, which will not disappear overnight. In order for the sex industry to develop a culture of voluntary compliance with employment and tax law, it is crucial that constructive, positive relationships are carefully developed by government agencies with the sex industry."
Men nu visar det sig i alla fall att allt fler svenska sexsäljare vill betala skatt. I GP berättar en rättslig expert på Skatteverket om hur hon under de senaste åren allt oftare kontaktas av sexsäljare som vill veta hur de ska göra. Situationen är ju inte alldeles enkel - men trots att sexsäljare säljer något som det inte är tillåtet att köpa har de alltså både möjlighet och skyldighet att skatta för sin verksamhet. Detta är absurt och innebär dubbelmoral, den uppfattningen delar jag med kristdemokraternas Désirée Pethrus Engström. Men det är väl också den enda uppfattning om saken jag delar med henne. I GP:

Désirée Pethrus Engström, riksdagsledamot och ordförande för Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, är mycket kritisk och anser att F-skattsedel till prostituerade sänder ut felaktiga signaler.
- Det är viktigt att inte skuldbelägga kvinnan när man diskuterar prostitution. Men att få F-skattsedel är dubbelmoral och det tycker vi är helt fel, säger hon.
Men har inte de som säljer sex rätt till ekonomisk trygghet?
- Ekonomisk trygghet är något som permanentar en situation. Och det i sin tur kan uppmuntra till prostitution, vilket är felaktigt, säger Désirée Pethrus Engström. Hon anser att det är oacceptabelt att en människa köper en annan människas kropp och menar att samhället tydligt markerar detta genom sexköpslagen.
- Det är indirekt olagligt att vara prostituerad, eftersom det är olagligt att köpa sex. Men det är svåra frågor, som det inte finns några enkla lösningar på, säger Désirée Pethrus Engström.

Att Engström säger att sexsäljande är indirekt olagligt är välgörande. Liksom att hon säger sig helt enkelt inte vilja att sexsäljare ska kunna ha en dräglig tillvaro. Det finns så många som hycklar i debatten och låtsas som att det är helt oproblematiskt att göra den ena sidan av saken olaglig men inte den andra. Att det skulle gå att göra den ena parten kriminell - helt svart - medan den andra parten skulle röra sig helt inom den legala sfären, vara och förbli helt vit. Juristen Madeleine Leijonhufvud, som borde veta bättre, tillhör dem som bär skygglappar och inte kan ta in situationen i dess helhet. I början av sommaren skrev hon en kommentar i SvD (jag har i min tur kommenterat kommentaren här) där hon beskrev sexköpsdiskussionen i Danmark: "Alla tycktes ense om att dagens situation är ohållbar: inkomster av prostitution ska beskattas men könshandel är varken legaliserad eller förbjuden. Men ­sedan gick åsikterna vitt isär." Mot detta ställer hon den välgörande, "klara" situationen i Sverige, där endast kunden är kriminell medan sexsäljaren bara blir hjälpt och inte alls drabbad. Engström är som sagt tydligare, hon är klarare i sin uppfattning och förmår samtidigt uppfatta situationen mer korrekt. Det gäller att tvinga dem till lyckan.


Bloggkoll: Anna-Lena om kategoriska superlativ, Catti om sossarnas oförmåga att tänka fritt (vilket också är ämnet för Ilse-Marie), Hynek om filmfestivaler i strid, Kirira om borgerlig bostadspolitik, Kulturbloggen om ett debattsvek, Rut om måndagstristess, Tanja om dans och sexism och Vänstra stranden om polisen.