Bla bla lyckliga horan bla bla extremliberaler bla bla sexköpslobbyn

Så jag hade egentligen tänkt bemöta Andreas Gustavssons ledare om sexköpslagen i ETC. Inte minst för att han citerar min blogg som en av de som gjort honom förbannad. Men igår hade jag annat för mig. Slängde ändå iväg ett mail till Andreas där jag undrade varför han inte länkade till mig och varför han skrev att jag skulle ha skrivit att "det var han och inte de sexköpande männen som har problem med respekt för kvinnor", som om jag skulle ha ställt honom emot den gruppen på nåt sätt. Och han reagerade faktiskt med att lägga in en länk och ändra på formuleringen. Så Isabella har nog rätt, Andreas tillhör inte de hopplösa fanatiker man inte kan resonera med. Men han har ändå inte riktigt förstått vad jag menade, han skriver fortfarande att jag skulle mena att han brister i respekt mot kvinnor. Det var inte riktigt min poäng - jag försökte komma åt den paternalistiska, inte nödvändigtvis patriarkala, hållning som sexköpslagens förespråkare ofta visar prov på gentemot sexsäljare. Det är en attityd man också kan finna hos socialarbetare (som ju ofta är kvinnor), alltid när någon uttrycker en attityd av "jag vet bättre än du själv vad som är bra för dig" eller när man självrättfärdigt anser sig ha mandat att tala för någon man inte ens bett om lov till det och utan att ha gått i den personens skor eller delat något som ens liknar dennas erfarenheter.
Anyhow. Jag blir blir så trött på diskussionen ibland, och egentligen tror jag inte heller jag kan tillföra något ytterligare.
Jag blir så utled på att LYCKLIGA HORAN aldrig överges som retorisk figur. LYCKLIGA HORAN, vad är det? Jag tycker inte ens det låter som en människa. Det låter för mig som en levande uppblåsbar docka, med en liten liten hjärna med ett fåtal celler och ett enda känsloläge. Är det den verkliga existensen av denna figur som måste bevisas för att sexsäljare ska kunna tillerkännas mänskliga rättigheter?
Jag blir så utled på vänsterhållets eviga snack om "extremliberalism". Enligt debattörer som Andreas finns tydligen inte personer som jag, personer som har hjärtat till vänster men ÄNDÅ tycker att sexköpslagen är fel. Eller om de inser att jag finns så förnekar de att jag verkligen skulle vara till vänster, jag får liksom högerliberalstämpeln på mig i vilket fall som helst.
Jag blir så utled på det konspiratoriska tänkande, ordet sexköpslobby. Och ärligt talat begriper jag inte riktigt hur den konspiration ser ut som Andreas tänker sig när han skriver såhär om Isabellas deltagande i debatten: "Det är ingen slump att hon gavs möjlighet att framträda som andra prostituerades representant /.../"
Isabella uppmanar Andreas och andra att botanisera bland hennes länklista, där andra sexsäljare kan finnas. För att underlätta för honom och andra tar jag mig friheten att låta några av dem komma till tals här.
Ur bloggen Down The Rabbit Hole:

Soc.tanterna såg inte speciellt glada ut när dem såg en framåt livsglad tjej som doftade gott och satt och sa att hon gillade både sex och pengar.
Det dem hade framför sig var inte det trasiga objekt dem ville se. Så de började rota efter andra saker istället nu när jag ändå var på besök i deras näste. Allt det positiva jag hade i mig, ville dem bryta ner. Hjärntvätta mig att tro att jag var ett svagt litet offer och att alla "äckliga torskar var svin" (deras ordval) och att alltihop var en konsekvens av barndomen. Dem började t.o.m fiska efter om jag verkligen var säker på att min egen far inte hade utnyttjat mig.

Ur Metrobloggen - bara en prostituerad som funderar, angående Debatt:

Brink tyckte det skulle sända konstiga signaler till männen om man tog bort sexköpslagen.
Men en sak som jag tyckte kom fram tydligt i debatten var i alla fall att alla sidor var eniga om att de prostituerade kvinnorna inte gjorde något olagligt.
Man kan ju i alla fall hoppas, att om lagen blir kvar, så kommer i framtiden folk att förstå skillnaden. Dvs att prostitution är lagligt och att sexköp är olagligt.

Ur bloggen En luders dagbog:

På vej til bordellet i morges hørte jeg på P1 Margrethe Wivel (R) og Steen Schapiro debattere prostitutionsforbud.
Jeg hørte MW sige, at prostitutionsmiljøet er blevet mere råt inden for de sidste par år, at prostitueredes grænser bliver overtrådt, at de mentalt skiller hovede fra krop og tænker på indkøbslisten når de ligger på lagenet og gør deres job.
Jeg tror hun beskrev hvad hun hvad hun ville gøre hvis hun arbejdede som prostitueret ... jeg tror hun tænkte på sine egne grænser, da hun talte om at vores bliver overskredet.
Jeg tænker nogen gange på, hvor mange grænser der blev rykket hos mig da jeg arbejde som sygeplejerske. Da jeg lige var startet på sygeplejeskolen og tænkte på, at jeg måske ville blive sat til at vaske lort af en syg krop, vendte det sig i mig og jeg var overbevist om at jeg ville brække mig ... og så måske besvime lidt af væmmelse. Så kom jeg i praktik og blev sat til at vaske en belortet syg gammel krop. Men det var jo elskelige Fru Hansens krop ... det var et arbejde der skulle gøres .... og langsomt rykkedes min grænse til det egentlig ikke rørte mig synderlig.
Siden kom der mange andre grænser til som måtte rykkes gevaldigt for at jeg kunne være i det job.
Mine grænser var ikke de samme som ikke-sygeplejerskers grænser. Mine grænser nu er ikke de samme som ikke-prostitueredes grænser.

Ur bloggen Mitt liv som hora:

Hur vore det om prostitutionsmotståndare inriktade sig på en nationell jourtelefon med en mobil och statlig hjälp och serviceorganisation för de prostituerade tjejer som mår dåligt i Sverige? Varför börjar man alltid i fel ände? Det är i 99% storstäderna som får alla kommunala resurser till dessa frågor. I övriga landet räknas väl en bordellrazzia av polisen som kontinuerliga hjälpinsatser. Vad en del människor är sjuka i huvudet.

Ur signaturen Greta Garbos blogg på Bloggspace:

Det kvittar totalt vad andra har att säga, när det gäller sexköpslagen. Motståndarna drar sina gamla argument och hittar även på något som låter bra och som de påstår sig har läst, för att ytterligare befästa hur rätt de har. Tänk att vara så helt perfekt och veta så precis hur allt ligger till. Det är riktiga övermänniskor. Speciellt med tanke på att de säkert aldrig i verkligheten har träffat mig eller någon annan frivillig sexsäljare.
Tänk att de ändå vet allting. Det är fantastiskt.

Och så en lite annan röst, från bloggen Sannas sanning:

jag och alla andra tjejer i min situation kommer aldrig få någon upprättelse...vi kommer aldrig kunna sätta dit dom, för gör vi det drabbar det bara oss själva och de största förlorarna är vi..männen kan prata sig ur situationen. Om du hade två vänner..en man som köpt sex ett par gånger men försvarar det med att han var svag och ensam och att han förkastar det nu...eller en tjej som sålde sig under ett år till främmande män..vem skulle du ha mest förståelse för? vem är troligast att allmänheten "förlåter" och accepterar tillbaka?