Krig, mord och våldtäkt ses som resultat av samhälleliga och sociala relationer, som symptom på att samhället, eller familjen, eller miljön i dess bredare sociala och ekonomiska mening, har fostrat dåligt eller behandlat människor dåligt. Därför bekymrar sig sociala reformister vida mer över att förändra sociala och ekonomiska villkor man tänker sig orsakar destruktiva beteenden, istället för att bekymra sig över bristen på att skydda människor från våld och tvång för att våld är en del att vara människa. Fler socialpedagoger och färre poliser. Färre straff och fler sociala åtgärder. Och så vidare.Hela denna moderna och gällande tankestruktur om mänskligt beteende har sina högst konkreta resultat. I Sverige kan man utläsa dem ibland som desperation när en 50-årig pappa tar till vapen och skjuter ned ungdomar som tillåtits trakassera en hel byggd /.../.
/---/
I dess spår kliver dessutom en social kritik mot sociala och ekonomiska orättvisor av ett sådant slag att barn och ungdomar växer upp i tron att de har rätt att kräva utan hänsyn till andra människors självägande och rätt till egendom. Det fostrar ansvarslöshet och hänsynslöshet genom ett ointresse för andra människors integritet och rätt att slippa våld.
Ja visst. Logiken smälter samman fullständigt här: reformistiskt tänkande är fel för att det skyller saker som bara är naturliga, här våld, på brister i samhället; samtidigt skylls det våld som det här är fråga om på (det reformistiska) samhället. Och något intresse för de faktiska omständigheterna kring detta fall finns inte, såsom det faktum att socialtjänsten inte var inkopplad, vilket talar emot att skylla på "färre straff och fler sociala åtgärder". Nu menar jag alltså inte att saken automatiskt ska skyllas på socialens bristande inblandning (knappast någon, och framför allt inte någon utomstående, kan tvärsäkert lägga skulden på någon enskild faktor), jag vill endast kritisera det bisarra i att kidnappa en sådan här händelse för att använda den i sin egen högerpolitiska agendas tjänst. Och jag tänker på min arkivarbetande man, som mer än en gång kommit hem och berättat om vad han sett i arkivens gömmor om vandalism, gängbråk och fulla trettonåringar under artonhundratal och tidigt nittonhundratal -- långt före den socialdemokratiska sociala ingenjörskonstens eventuellt samhällsförstörande inverkan. Jag tänker också på det inslag jag hörde i Vetenskapsradion Historia angående den brittiske historikern Simon Sebag Montefiores efterforskningar om Josef Stalins ungdom, där det berättades om hela georgiska byar under det sena artonhundratalet som på helgerna var involverade i enorma gängbråk liknande vår tids fotbollshuliganers. Och jag funderar lite över den likhet som finns mellan de totala anspråk på samhällsanalys vissa högerdebattörer har och de företeelser de vill kritisera.
1) ♥
SvaraRadera2) Det där med "det var bättre förr". Nu har man ju matats med "våldet blir råare" och "det blir mer och mer våld" och "våldet måste stoppas" intensivt i en vecka och jag fattar fortfarande inte vad folk som kommer med sådana påståenden tänker med. Var kommer deras bild av "förr" ifrån? Slogs folk inte förr? Dödades människor meningsfullt förut, eller är det här med det "meningslösa" våldet helt nytt?
Samma sak har jag länge suckat över i feminismdiskussioner. Det påstås ofta och på fullt allvar att kvinnor får det bara sämre och sämre med utseendepressen/dubbelarbetet/sexualiseringen. Jag håller visserligen med om att det är jobbigt och fel och oönskvärt med krav på utseendet, men hellre det än att det inte finns någonting som heter "våldtäkt inom äktenskap".
Ja, det är verkligen sant, det har hänt rätt mycket på kort tid vad gäller kvinnors villkor faktiskt. Det kan ju jag se som vuxit upp med hemmafrumamma t ex. Samtidigt som man inte behövde raka sig överallt & jämt & ständigt när jag var ung. Men herregud, nu låter jag ju som en helt självbesatt gammal tant. "På min tid..."
SvaraRaderaSen kan jag, apropå gnället om utseendesfixeringen osv, tycka ibland att ja men strunta i de där veckotidningskraven då, om det är så jobbigt. Och jag blir irriterad på kvinnor i min egen generation som gnäller över dubbelarbete samtidigt som de skulle kunna låta bli att städa & laga mat varannan vecka. Fast det är ack så lätt att säga en sån sak, mindre lätt för den som kanske känner pressen från alla håll samtidigt & även inifrån sig själv. Och nu kom jag helt bort från ämnet. Det där med vårt historiska medvetande, som inte sträcker särskilt långt bak i tiden...
Än en gång lyckas du med konststycket att tillföra mig åsikter och ståndpunkter som inte finns och sedan angriper du just dem, och gärna för att visa inkonsistens. Vilket funkar om det var så som du beskrev det. Börjar bli rätt less på att vulgärtolkas in absurdum. Speciellt om det finns andra lämpligare kandidater för den typen av åsikter du vill attackera. Jag har inte påstått att allt (våld) är sosseriets fel, socialdemokrater fanns inte heller på Rousseaus tid, och folk har visst krigat och mördat och våldtagit sedan tidernas begynnelse, jag har inte påstått att sossarna eller ens att Rousseau skapar våld, jag har inte påstått att socialarbetare inte behövs, tvärtom står det uttryckligen att de behövs också. Jag har påpekat att det finns en romantiserad syn på mänskligt beteende, och en endimensionell syn på människan är en förklaring till frågan "varför gjorde ingen något". Inte till faktumet att våld finns. Var god och skilj på saker och ting om du vill dra slutsatser om logik!
SvaraRaderaVilket är något helt annat än att förklara mänskligt våld. Ibland krävs nämligen handfasta lösningar för att skydda människor mot våld - det utesluter inte sociala åtgärder. Den ihjälskjutne ungdomen var inte ny för systemet, utan känd i hela bygden för sina handlingar även bortom denna specifika familj. Jag ser inte vad din invändning är förutom något om din sambo som kan berätta om våld på 1700-talet och att det fanns huliganer på 1800-talet. Näe, berätta mer? Men det förklarar möjligen varför du vulgärtolkar.
Kanske det behövs poliser och möjligheter att freda sig från våld också? Det ena inte utesluter det andra? Problemet är en romantisk idé att man kan reformera naturen och därför är fokuserad på att samhället orsakar våld, det gör att det är här man ser brister i samhället eller otillräckliga reformer, och "dåliga" villkor, som dåliga mammor och pappor. Våld är naturligt förekommande, du påpekade det själv genom att referera till huliganer på 1800-talets och din sambos arkivläsande. Men det är ju inget nytt och obekant, något som följer mänskligheten.
Jag "skyller" inte på det reformistiska samhället för att våld finns, men definitivt på att människor inte skyddas mer än vad som är fallet. En annan sak. Mothugg, go ahead, men wtf?!
Louise, jag citerar dig direkt:
SvaraRadera"Hela denna moderna och gällande tankestruktur om mänskligt beteende har sina högst konkreta resultat. I Sverige kan man utläsa dem ibland som desperation när en 50-årig pappa tar till vapen och skjuter ned ungdomar som tillåtits trakassera en hel byggd..."
Men du menar alltså att du inte lägger skulden dör detta, alltså specifikt DETTA våld på det reformistiska samhället?
Och hela harangen om för många socialarbetare...de fanns inte på Rousseaus tid. Det är klart att sossarna är de främsta representanterna för det du försöker kritisera, du vill bara inte stå för det nu.
Vad gäller vulgärt, ja tack detsamma, jag är trött på dig också. Stå för vad du faktiskt skriver nån gång. Men det är klart, det är kanske svårt när man gång på gång uttrycker en människosyn som är vedervärdig, kallar en motståndare för "något dåligt nedspolat på toaletten" etc.
...och vidare: "...barn och ungdomar växer upp i tron att de har rätt att kräva utan hänsyn till andra människors självägande och rätt till egendom. Det fostrar ansvarslöshet och hänsynslöshet genom ett ointresse för andra människors integritet och rätt att slippa våld."
SvaraRaderaSå vad betyder då detta, om inte att du anklagar det moderna reformistiska samhället för ökat våld & ökad skadegörelse? Eller du menar att samhället före nittonhundralet verkligen kännetecknades av socialreformistisk politik? Det får du verkligen berätta mer om, om du kan.
...FÖR detta ska det förstås stå, inte DÖR detta, i förrförra kommentaren.
SvaraRadera"Kanske det behövs poliser och möjligheter att freda sig från våld också? Det ena inte utesluter det andra?" skriver du. Ja, vem, vad argumenterar du mot där? Grejen är ju att folk sköts ihjäl innan också, före det du beskriver -- om man nu verkligen kan säga att det skulle förhålla sig på det sättet -- och du får ju ha mer på fötterna om du ska skylla det reformistiska samhället för att "människor inte skyddas mer än vad som är fallet". Du får också ha den senaste tidens utveckling för ögonen -- går vi mot en ökad eller minskad grad av reformism -- kanske också jämföra med andra länder, deras polistäthet o politik etc.
Det är inte mitt fel att du skriver en dålig & ogenomtänkt post.
Det är inte ok att du gör dina egna tolkningar av något som inte är och sedan skriker högt och vitt att sådan är hon, Louise Persson. Varför jag förtjänar den behandlingen av vulgärtolkningar fattar jag faktiskt inte, och sedan ska du tycka illa om mig som person just därför. Och sedan helt plötsligt blir du bekymrad att jag skrivit att jag tycker någon poppar upp som en dåligt nedspolad skitkorv? Are you serious!?
SvaraRaderaMeningen du citerar betyder fortfarande inte att våldet skapas av sossarna, och det är fortfarande så att den rousseauska grundläggande synen är det som bidrar till att vi inte hindrar våld (fatta skillnaden!) i den utsträckning som borde vara fallet. Det är inte bara sossar som har en sådan romantisk syn på människan, den är faktiskt rätt genomsyrande. Det har konsekvenser som bland annat dessa, som att en pappa ser sig nödgad att skjuta med ett gevär. Det STÅR jag för.
Av det kan du fortfarande inte utläsa att sociala åtgärder inte behövs när jag skriver klart och tydligt att jag inte tycker det. Så varför ska du skriva åsikter på näsan på mig när jag säger tvärtom?
Och det bisarra att jag inte vill stå för det_nu_. Hur många tolkningar kan vi göra av:
"Nu säger jag inte att socialarbetare och sociala åtgärder inte behövs, för människan är inte endimensionell, men vi behöver bli kvitt den romantiska och idealiserade synen på människan."
Det står jag för. Om och om igen. Men inte dina bisarra tolkningar.
***
# 2: Ja, vi fostrar ansvarslöhet som leder till hänsynslöshet och likgiltighet inför andra människor. Det står jag för. Hänsynslöshet och likgiltighet är inget nytt, det var fallet med ett samhälle där människors självägande inte var centralt eller gällande. Till exempel ett samhälle som tyckte att slavar och våldtäkt inom äktenskapet var oproblematiskt.
Nu har du ändrat premisserna och poängen med ditt inlägg, nu är jag beskylld för att mena att sossarna "ökar" våld och skadegörelse. Det är intressant glidgrepp i sig, men åtminstone något närmare det jag faktiskt skrivit. Om misslyckanden att "hindra" våld är samma sak som "öka". Jämför med: en romantisk syn på människan förklarar en oförmåga att skydda människor från våld. Ett annat exempel på denna oförmåga är hur man hanterar mobbning i skolan, bortom de fina orden, i praktiken.
Det betyder_inte_ att mobbning inte funnits innan de "sociala reformerna". Men om vi tror att vi kan lösa mobbning med "sociala refomer/åtgärder", bäva månde, och det gör visst en del ungar.
***
# 3. Hallå? Folk sköts ihjäl innan? Nu är premissen åter igen att allt våld beror på "sossarna"?
Det är inte mitt fel att du attackerar halmgubbar och är allmänt aggressiv. Du verkar ha tänkt dig att jag pläderar för ett antingen eller, men så är ju inte fallet, och hela poängen med ditt attackinlägg är i stort sett meningslöst.
Visst, whatever Louise. Själv är du ju inte alls aggressiv eller korttänkt.
SvaraRaderaMen okej.
1."Meningen du citerar betyder fortfarande inte att våldet skapas av sossarna, och det är fortfarande så att den rousseauska grundläggande synen är det som bidrar till att vi inte hindrar våld (fatta skillnaden!)..." Det som står i inlägget, Louise, är att du skyller på "den reformistiska politik som för oss i Sverige framför allt socialdemokratin representerar." Fatta skillnaden! Men fatta också bristen på meningsfullhet i att skilja mellan "att skapa våld" och "att inte hindra våld" i det här sammanhanget. I båda fallen blir det ju så att du menar att mängden våld skulle vara mindre om vi inte hade en reformistisk politik (oavsett om man nu kopplar den till sossarna eller till Rousseau). Och den slutsatsen STÅR jag för. Men jag har inte någonstans skrivit att du inte tycker att sociala åtgärder behövs alls. Det där har du själv läst in på nåt sätt.
2. Det är fortfarande så att du kapar de här dödsfallen för att använda i din politiska agenda, som handlar om ett samhälle präglat av självägandet som ideal. Genomgående i din blogg är att du skyller än det ena, än det andra på reformistisk politik, och du har en idealiserad syn på kapitalism & självägande. Fine, men jag tycker det är osmakligt att använda sig av två dödsfall så som du gör. Och det STÅR jag för.
3. Rubriken på min postning är polemisk, kan du inte ta det så tough luck. Men det är intressant att du är så känslig, du som jämför andra människor med bajskorvar, bräkande får och fan vet allt. Och återigen: vill du säga något vettigt om detta, om våldet i samhället och dess eventuella koppling till reformistisk politik, då får du ha mer på fötterna, mer susbstans. Som nu är blir det mest nåt som verkligen liknar vissa kommunistiska debattörers "men kommunismen har ju aldrig förverkligats på riktigt! den kommer att lösa en massa sociala problem!" Ditt kapitalistiska självägarparadis har väl heller aldrig förverkligats? Eller vad är det du vill säga egentligen?
Förlåt, ETT dödsfall ska det vara förstås. Två nedskjutningar.
SvaraRaderaVisst är det Socialdemokraternas fel!
SvaraRaderaDe har lärt ut att ansvaret för uppfostran ligger i skolan och inte hos föräldrarna.
De har monterat ner den svenska poliskåren sedan 60-talet då det inte var en kommunal angelägenhet till en statlig. Där det finns väldigt få poliser per invånare. Vi hade aldrig accepterat en lika stor nedskärning inom sjukvården för att ta ett exempel.
De har med lyckats med konsttycket att få vanliga svensson att tro att det är polisen och socialtjänsten som misslyckats. När det är föräldrarna till dessa mobbare som är skulden till det som skett. Det är ju lätt att gråtande stå och tala ut i media, men vad hände innan? Varför inga regler? Ingen 15-åring skall vara ute och terrorisera mitt i nätterna.
Alltså jag reagerar inte på ditt språk och "polemik" (harkel, host, is this a joke?), jag reagerar på att du har fel din pellejöns, och att du driven av aggressivitet tolkat uppåt väggarna, begrips?
SvaraRadera"Men fatta också bristen på meningsfullhet i att skilja mellan "att skapa våld" och "att inte hindra våld" i det här sammanhanget. I båda fallen blir det ju så att du menar att mängden våld skulle vara mindre om vi inte hade en reformistisk politik (oavsett om man nu kopplar den till sossarna eller till Rousseau). Och den slutsatsen STÅR jag."
Det är faktiskt en enorm skillnad mellan att hindra våld och att skapa våld. Som också beskrivits med hänvisning till att våld är en del att vara människa. Frågan jag besvarade handlade om varför inte våld som detta hindras. Om "sociala reformer" var så betydande så skulle ju skillnaden under hundra år vara betydande, eller hur? Men du pekar ju själv på att det inte verkar vara fallet. Jag tror inte att sociala reformer "skapar" våld, jag tror att människosynen bakom dem förhindrar oss att ta ansvar, och att effektivt skydda oss från våld som är fallet.
Jag tror varken att våldet blivit råare, speciellt mer frekvent eller något sådant. Det är säkert ingen skillnad från när jag växte upp, eller när mina föräldrar växte upp. Våld är något ständigt förekommande. Naturen är inte vacker och fredlig. Därför är ett av samhällets viktigaste mekanismer att det skyddar oss från våld. Hur vi agerar mot våld har betydelse. Det kräver att hot tas på allvar, att ungar som härjar tas på allvar, att människors behov att fredas tas på allvar. Och här brister det som förklarat. Min teori om varför har att göra med synen på människans natur, och en_övertro_ på att våld är något som skapas ur en dålig miljö, att vi alla är i grund och botten hedersknyfflar som vill varandra väl.
"Det är fortfarande så att du kapar de här dödsfallen för att använda i din politiska agenda, som handlar om ett samhälle präglat av självägandet som ideal. Genomgående i din blogg är att du skyller än det ena, än det andra på reformistisk politik, och du har en idealiserad syn på kapitalism & självägande. Fine, men jag tycker det är osmakligt att använda sig av två dödsfall så som du gör. Och det STÅR jag för."
Hå hå ja ja. Då var det i så fall lika osmakligt av dig att ta tillfället i akt att ondgöra dig. Well, grattis till självmålet. Sedan är det besynnerligt att ondgöra sig över att man uttalar sig, det är väl självklart att man reagerar och funderar utifrån den människosyn man har? Att du inte gillar den är väl en helt annan sak. Det finns väl dussintals andra människor som utifrån sin funderar.
Men nej, vi har inte samma värderingar, det kan väl inte vara en överraskning efter all denna tid? Och det var väl egentligen det som skavde, eller hur? Ja, visst, att plädera för självägande är ju verkligen en vedervärdig människosyn.
"Och återigen: vill du säga något vettigt om detta, om våldet i samhället och dess eventuella koppling till reformistisk politik, då får du ha mer på fötterna, mer susbstans."
Till skillnad? Du har attackerat vilt men inte förmått någonting alls av substans, vad är din tes ens?
Hur kan jag sedan ha mer på fötterna än att peka på slapphet och förlamning när det gäller ungdomar - varav en känd bråkmakare? I just det här specifika fallet. De var inte okända för polisen. De var inte okända för allmänheten. Mobbningen var inte okänd.
Sedan kan jag dra både självupplevda anekdoter om skola och mobbning och mer allmänt om missriktad välvilja i sådan grad att små tyranner kan göra livet till ett helvete för små människor. Ointresserade och förnärmade föräldrar. Ansvarslösa föräldrar - det är skolans problem, det är någon annans fel. Där polisen hänvisar till socialtjänst som hänvisar till skola som är handfallna. Men det är förstås en vedervärdig människosyn att påpeka att även små människor har rätt till skydd. Sedan har vi fallet Louise. Och andra små människor som råkar illa ut, där skola och sociala myndigheter misslyckas på grund av felriktad välvilja och feghet att ta tag i saker på allvar. Och så föräldrar som abdikerat från ansvar. Inte ha på fötterna, vilken alternativ verklighet lever du i? Det är inte att göra sitt jobb om man inte skyddar människor från våld.
Sist kommer storsläggan. "Ditt kapitalistiska självägarparadis har väl heller aldrig förverkligats? Eller vad är det du vill säga egentligen?"
Det är som att säga att grundläggande mänskliga rättigheter ska man inte plädera för, för inget land har ju implementerat dem helt. Nej, det var ju länge fallet för kvinnors rättigheter, och tur vi inte diskuterade för hundra år sedan då. Då hade ju du "vunnit" med din egen logik.
Vad jag "egentligen" vill säga? Vad är det ens för infantil fråga?
Louise, jag diskuterar inte på den nivån. Ta & lugna ner dig vet jag. Du har helt enkelt inte begripit nånting & du har inte begripit att du inte har begripit. Ärligt talat, ett till sånt utbrott & du är inte välkommen här i fortsättningen överhuvudtaget. Håll dessutom gärna inne med ditt självmedlisamma "I could tell you some stories...." Vad får dig att tro att jag inte känner till något om mobbing, t ex? Men tja, jag känner igen den armvevande reaktionen från dig, när någon attackerar din polemik. Och den hedrar dig inte. Du växer inte av att kalla andra för pellejönsar, bajskorvar, får, idioter, dumskallar etc etc -- du krymper.
SvaraRaderaHerr el fru Byxorna nere, ni är i alla fall rak & tydlig, öppen & ärlig. Men med er håller jag naturligtvis inte. Fast jag håller förresten med om att det nog finns för lite poliser med möjlighet att ägna sig åt polisarbete (vad jag förstått går det åt mycket tid till pappersarbete idag på ett annat sätt än tidigare). Frågan är om det är socialdemokraternas fel. När började den utvecklingen egentligen?
I det här fallet kanske problemet också ligger i nedmontering av det sociala samhället i större mening -- men som sagt, jag vill & kan inte uttala någon skuld åt något håll i ett fall jag inte känner till tillräckligt.
Fast jag undrar lite över det att "alla" verkar acceptera dödsskjutningen som en självklar reaktion.
Men, återigen....
En sak till Louise: det du själv ägnar dig åt när du kallar JPA för "något dåligt nedspolat på toaletten" eller skriver om Nina Unesi att "jag tycker synd om henne för att hon är en idiot och sedan basunerar ut sin dumhet för allmän beskådan", det är faktiskt en form av mobbing. Du ägnar dig åt mobbing själv. Det spelar ingen roll att de här båda har haft fel i sak, de har båda stått relativt ensamma och ingen ska behöva ta emot sådan skit i en sådan situation.
SvaraRaderaMycket otäck ton i Lousie kommentarer. Men det blir väl så när de förment "liberala" argumenten tryter. Hennes grovt förenklade analys av det samhälleliga ansvaret är bara typisk rå högerpropaganda.
SvaraRaderaStå på dig Charlotte!!!
Tack Pugsley. Ja, det är otäckt när övermänniskokomplex går hand i hand med politisk analys.
SvaraRaderaJag trodde jag hade sett alla diminutiver som fanns i bloggosfären tills jag läste ordet "pellejöns" i Louise kommentar. Obetalbart!
SvaraRaderaAllvarligt talat. Jag blev själv rätt förbryllad över Louise postning som inte på något sätt var tydlig. Vad hon i princip säger är att vi lägger alltför stor vikt vid människans sociala och relationella egenskaper och alltför lite vikt vid polisiära insatset. Kanske var det bara den vanliga höger/vänster-polemiken? Fast inbäddad i ett resonemang som i alla fall skapade förväntningar hos mig att leda någon annanstans. Well...
På sätt och vis är det ju nästan lite gulligt, "pellejöns". Men vem vill vara en sådan? Inte jag i alla fall.
SvaraRaderaJa, jag uppfattade ju postningen som i grund och botten den vanliga höger/vänster-polemiken, fast försedd med ett något mer anspråksfullt filosofiskt garnityr. Men nog finns det hur man än ser den en diskrepens mellan pretentionerna och vad allt till slut mynnar ut i: mer snutar.