Överallt ser jag tjejiga flickor och pojkar, män och kvinnor, med tjejigt beteende och tjejiga drömmar. Och det är ganska trefligt.
Förra veckan till exempel. Från deckarserien Murder in Suburbia där två unga kvinnliga snutar rekonstruerar ett händelseförlopp med hjälp av Barbie och Ken via Zoolander, som jag äntligen fick sett i halvpackat tillstånd med kompisar i fredags, till Sorority Boys som jag ramlade in i när jag senare satt och slözappade under natten, en rätt kass men lite sympatisk historia där killar klär ut sig till tjejer och på det sättet vinner tjejernas hjärtan och förtroende samtidigt som de själva blir lite tjejigare. Den ena snuten i Murder in Suburbia har en tillfällig pojkvän som hon kan gråta tillsammans med framför TV:n, men förhållandet tar slut eftersom killen inte står ut med att ständigt höra om de hemskheter hans flickvän jobbar med. Derek Zoolander i Zoolander är en manlig fotomodell som agerar sjöjungfru i TV-reklamen och har ett andlöst sätt att tala misstänkt likt Marilyn Monroe. Det handlar inte om att han är bög. Det handlar om att han är tjejig. Visst är det tråkigt att filmer som denna eller Blades of Glory fortfarande kräver heterosexuella romanser som alibi men samtidigt är de, precis som berättelser av Sorority Boys-typen, sköna motvikter mot bilden av kvinnor som faller för machismo. Här har vi tjejer som gillar killar som är tjejer.
Själv har jag aldrig varit någon tjejig tjej. Men det är svårt att inte falla för det tjejiga tjejideal som representeras av Elle Woods, huvudpersonen i Legally Blonde-filmerna. Hon är visserligen stilfixerad och bär märkeskläder men det är kärlek, hygglighet, systerlig lojalitet, målinriktad gullighet som driver henne, inte den sjukligt narcissistiska, kallt kalkylerande och prestigeinriktat hjärtlösa tjejiga tjejighet Sisela Lindblom beskriver i De skamlösa. En värld med fler Elle Woods-aktigt tjejigt tjejiga män och kvinnor, killar och tjejer, det skulle kunna vara en lite bättre värld. En gulligare värld.
Jag tycker att det kab bli tokigt och normerande med begreppen, åtminstone då de nyttjas slentrianmässigt (inte här tänker jag), men jag har också trott mig se samma fenomen, och glatt mig.
SvaraRadera-p-
jag; en tjejjig och killig person. jag; en personlig person.
jag; som folk är mest. som de trygga. som vågar vara rädda.
Tack för hälsningen på min blogg!
SvaraRaderaHar aldrig hittat hit förut, men jag gillar det jag läser.
Visst skulle världen vara lite bättre om vi alla fick vara som vi är - strunta i alla etiketter som begränsar oss. En gulligare, tjejigare värld vore inte dumt!