Man blir äldre, hjärnan börjar mjukas upp, man har bloggat några år, man börjar glömma saker som man tagit upp; man börjar upprepa sig. Plötsligt kom jag ihåg - angående det där med feelbadfilm och omröstningen till höger - att jag redan för några år sedan faktiskt gjorde en deppfilmlista här på bloggen. Jag avhandlade också i ett annat inlägg skillnaden mellan bra feelbadfilm och filmer som i sig bara är deprimerande.
Som tur är återfinns några filmer från den gamla listan i den nya, i omröstningen (som jag vet bara intresserar mig själv och en handfull närmast sörjande, but still). Annars hade det varit ännu mer pinsamt.
Uppdatering: I dagens Nya vågen i P1 får vi veta att "Lyckokulturens terrorepok är över. Pessimismen är det nya svarta". Äntligen, säger jag. Min bästa tid är nu och jag minns den snö som föll i fjol.
Programmet handlar nu inte om feelbadfilm men är mycket givande lyssning om pessimismens uttryckssätt och fördelar, vilken musik man kan stå ut med att lyssna på under förtvivlan mm.
Hm. Men det betyder ju egentligen bara att det finns vissa saker som man alltid återkommer till?
SvaraRaderaJo det har du förstås rätt i anonym.
SvaraRaderaGe dig själv ett namn nästa gång du kommenterar - jag tillåter egentligen inte anonyma kommentatorer.
Sorry, det var jag -- det hände något konstigt när jag skulle kommentera och jag trodde faktiskt att den hade försvunnit helt och hållet.
SvaraRaderaDig förlåter jag naturligtvis direkt Mariah :)
SvaraRadera