...ifråga om Darfur är ämnet för Daniel Sandströms lördagskrönika i Sydsvenskan. Ja, vill man överhuvudtaget ha någon rudimentär information om läget får man snällt titta på BBC News istället för Rapport eller Aktuellt. Men det är inte det enda utrikespolitiska området SVT inte tar sitt ansvar att rapportera om. Inte bara medierna tiger, dock. Sandström:
Medierna är inte ensamma om att svika. På flera amerikanska universitet har studentgrupper tvingat fram regler som hindrar universiteten från att investera sina pensionspengar i företag som är verksamma i Sudan utan en strategi för hur man ska hantera Darfur. Lundin Petroleum hör till de svartlistade företagen, medan Siemens och ABB dragit sig ur landet efter kritiken.
Ett motsvarande engagemang syns inte i Sverige. Ändå kritiserades Lundin Oil redan 2003 av Human Rights Watch för sitt agerande i Sudan, och idag säger HRW att Lundin Petroleum ännu inte svarar på avgörande frågor om samarbetet med den sudanesiska regimen.
Det är här som de grävande journalisterna borde borra. Hur ska Lundin Petroleum kunna försäkra oss om att eventuella oljevinster inte går till vapen och ytterligare mord? Och framför allt: Hur mycket av våra pensionspengar investeras i företag som samarbetar med en regim som gjort folkmordet i Darfur möjligt?
Jag påminns om ett reportage jag såg på, just, BBC News om amerikanska studenter som engagerade sig i Darfurkonflikten. Det som framför allt fick dem att agera var deras levande medvetenhet om Förintelsen under Tredje riket - de var grundligt upplysta om denna del av historien och de drog sina egna slutsatser av den. Här i Sverige (och inte bara här) hör vi inte sällan att det "tjatas" för mycket om Förintelsen, att vi är blinda för vad som händer idag medan vi ältar gårdagens katastrofer. Ibland kan jag själv tänka att Förintelsen och upplysningen om samt avståndstagandet gentemot den kan fungera som ett alibi för att engagera sig mot det förtryck och den förföljelse som vi har omkring oss nu. Men i det här reportaget uttalade sig alltså ungdomar som klart och tydligt visade att det ena inte behöver utesluta det andra - tvärtom. Och det moraliska imperativ som utgick från dem var entydigt.
Mycket intressant text. Tack för tipset.
SvaraRaderaDen här har ett och ett halvt år på nacken men är fortfarande intressant och handlar om just gräsrotsengagemanget.
http://www.sr.se/cgi-bin/isidorpub/PrinterFriendlyArticle.asp?Artikel=1215988&ProgramID=83
På den Palmecenterkonferensen jag skrivit en massa om var många av talarna rörande överens om att det inte alls var några problem i Sudan och att alla som talar om Darfur egentligen bara var ute efter att tysta kritik mot Israel. Det kändes lite olustigt.
Tack för länken.
SvaraRaderaOtroligt, det du berättar om Palmecenterkonferensen. Det är knappt man kan tro det är sant. Om man nu måste ställa konfliktområden mot varandra (vilket man väl egentligen inte ska) tycker jag läget i Sverige snarare är det omvända, alltså att många talar om Israel-Palestina men nästan ingen om Darfur. Fast detta sker förstås inte i syfte att tysta någonting.
precis, man kan nyktert konstatera att konflikten i Sudan försummas utan att tillskriva människor de värsta av avsikter.
SvaraRaderaUnder konferensen hånades olika kända amerikaner som sades "profitera" på Darfur och Tibet.